Dra in riktigt mycket luft och håll andan. Ja, håll andan nu. Inte släppa ut. Nu håller du andan och fortsätter göra så medan du läser de första sex albumen av The Walking Dead. Du kan bli lite yr, ändra ansiktsfärg och kanske till och med känna av en viss ansträngdhet men ignorera det och bläddra på… album ett, album två… ja håll igen… album tre och fyra… goda råd är dyra och fuskar du nu så… album fem, men oj vad du är nära slutet… i dubbel bemärkelse… album sex… andas ut, låt luften komma in, låt nerverna slappna av och försök få rätt ansiktsfärg igen. Allt ok?

Bra! Välkommen till den stora utandningen efter en tids andnöd. Vi har kommit till stormens öga. Andas ut, andas in och reflektera över allt det som hänt, som ligger där och maler, obearbetat. Dags att ta itu med skamkänslor, ångest och lite hederlig Post Traumatic Stress Disorder. Dags att bekänna gamla som nya synder. Dags att bli människa. Dags att älska och förlåta. Dags att förlora vänner i det förrädiska lugnet. Dags att skörda grönsakerna som nu står gröna innanför fängelsets murar. Välkommen till volym sju av The Walking Dead, Lugnet före…  

För oavsett vad som händer framöver så skulle albumet lika väl kunnat heta Lugnet efter… för efter de senaste episoderna av actionbetonat ultravåld och vidrig tortyr så stannar nu allt upp. Andas in, andas ut. Gruppen hinner leva, hinna känna efter… på gott och ont. Och man skulle kanske kunna tycka att detta är tråkigt. Att avsaknaden av tempo och krutrök skulle vara ett problem men icke sa nicke, jag tycker precis tvärtom. Dags för människorna att hinna vara människor och inte bara jagade djur.

Jag anser att Walking Deads stora behållning är seriens fingertoppskänsla för känslor och mänskliga nyanser. Att oavsett blodmängd och zombiestatistik så är det gruppen och dess beståndsdelar det som är mest intressant och det som lyfter serien till nivåer över det traditionella blodbadet. Den klassiska zombiehistorien brukar tillskrivas saker som samhällskritik om konsumtionsmönster och upplopp eller vår rädsla för pandemi och annat otyg. Men jag hittar ingen inbyggd kritik mot samhället, ingen politisk agenda och ingen onyanserad blodtörst i Robert Kirkmans författarskap. Istället är det känslor och nerver som driver handlingen framåt. Gruppens överlevnad och därigenom individens dito är det som ligger i fokus. En dålig kärlekshistoria, ett barn som snart skall födas och en kvinnas kamp mot sina inre demoner är fundamentet i volym sju och detta paras med det dagliga livet och förberedelserna för framtida problem. Så skräcken tonas ner och ligger och bubblar istället för att stänka ut över väggarna och känslorna ges utrymme istället för att drunkna i en balja blod.

Nej, om någon nu tror att jag gått vilse i en sunkig roman av Paulo Coelho så ber jag om ursäkt och dementerar detta å det grövsta. För volym sju är sannerligen inget långt terapisamtal utan samma gamla kvalitativa The Walking Dead men lite från en annan vinkel, med en lätt skiftning i sitt fundament. Lika bra som innan och ännu ett spännade och intressant album i väntan på den storm som antagligen kommer i volym åtta. Andas in… och håll ut!

För övrigt har Herman Geijer skrivit ett alldeles utmärkt förord där han belyser hur mycket gruppen betyder för våran överlevnad om en zombiekatastrof en dag inträffar. Och han borde veta då han är ledare för ABF:s kurs ”Att överleva zombiekatastrofen”. Han driver även bloggen ”Nej tack zombies” och podcasten ”Swedish Zomcast”.

The Walking Dead - Lugnet före...Fakta
Språk: Svenska
144 sidor
Pris: 147 SEK (Bokus), 150 SEK (Adlibris), 141 SEK (CDON)
Beskrivning/synopsis:Det går inte att föreställa sig fasan i att vara den enda överlevande i en död värld. Men jag tänker ändå att utöver de rent kroppsliga behoven ? mat, värme, vätska och sömn ? är trygghet det största problemet. Att tillgodose de fysiska behoven är förstås livsavgörande men det som överlevnaden verkligen hänger på är hur stora mentala påfrestningar du klarar. För om inte psyket fungerar kommer du ha svårt att fatta de riktiga besluten och få det du behöver. Att kunna hantera sociala situationer på ett bra sätt och lösa konflikter är det som gjort att människan befinner sig överst i näringskedjan, något som tydligt framgår när man läser The Walking Dead. Men The Walking Dead visar också vilka de ödesdigra konsekvenserna blir när en grupp inte fungerar – och vad som kan hända när någon inte känner sig delaktig i den.

 

Dags för del tre av Kirkmans epos om de levande döda. Något jag väntat på då jag verkligen gillat de två tidigare albumen. Här flyttar handlingen in bakom fängelsemurar och de gående liken slutar vara i fokus. Istället så svingar döden sin lie mot de få återstående civiliserade överlevarna och deras utmärglade psyken. 

Den gamle Entombed-growlaren , filmfantasten och polisongernas fanbärare Orvar Säfström skriver i förordet till ”I tryggt förvar” att:

”…kultur är allt det där vi inte behöver för att överleva som biologiska varelser, men som är fullständigt oumbärligt för att vi ska stå ut som människor. I den meningen är det kulturen som ger oss vår mänsklighet.”

Och med de tänkvärda raderna  så sätter han grunden till hela volym tre av ”The walking dead”. Rick och hans lilla grupp flyttar nu in i det fängelse som de hittade i slutet av förra albumet. Ett till synes perfekt betongparadis och oas där de kan stänga ute den onda omvärlden med hjälp av murar, dubbla stängsel och taggtråd. Men inne i komplexet så hittar de, förutom en massa zombies och enorma matförråd,  fyra före detta fångar som överlevt. Vilka är de och vad har de gjort för att få sitta där? Frågor som snabbt för gruppen rakt in i ett mänskligt kaos av misstänksamhet, hat,  vanvett och fördomar. För även om kärleken finns i gruppen så lyckas den inte överleva bland all ondska och zombierna förvandlas snart till en sekundär fara då karaktärerna istället får fullt upp med att skydda sig från varandra.

Mest påtagligt är detta med seriens huvudrollsinnehavare, den före detta polisen, Rick som har sin gravida fru och son med sig, och som innan varit den förnuftige store ledaren som gjort allt för gruppens bästa och som tyngts av det förtroende han fått av de andra. Han spårar här ur fullständigt, med ett totalt 0moraliskt beteende och lik en modern cowboyversion av Dante leder han gruppen längre in i helvetets förgård. Detta trots att han försöker vara en god ledare som vill göra rätt. Den finns en brytpunkt i historien då Rick bestämmer att ”Dödar du, så dör du”, och vad den åsikten kommer leda fram till i kommande volymer får vi se, men faktum är att gruppens medlemmar här befinner sig i ett moraliskt fritt fall. De har blivit kulturlösa individer som likt djur enbart kämpar för överlevnad, en andningspaus från utsattheten och rollen som villebråd. Och när en av dem förbarmar sig över en mördare som verkligen inte förtjänar det så belönas hon av ännu mer våld och hat. För deras situation och överlevnad tillåter inte längre humanism och medkänsla. Så det är ingen trevlig historia som stänker ut över sidorna. Var tog den store moraliske amerikanske hjälten vägen med sitt bihang av rättrogna följeslagare?

 Och det är detta som gör ”The walking dead” så intressant. Vad händer med människan när alla civilisationens lagar och regler sätts ur spel? Vad händer när vi börjar tumma på vår egen karaktär och moral? Och främst, har vi alla en brytpunkt då vi förvandlas till något vi egentligen inte vill vara?

Men detta är min åsikt om ”I tryggt förvar” och den delas inte av alla. Till exempel så har Lina Arvidsson, dagensbok.com, en helt annan syn på saken. Så läs även den recensionen och få båda sidor av myntet.

Nu låter det som om hela boken är någon sorts moralisk diskussion vilket absolut inte är fallet. Det är fortfarande en zombierysare där spänningen är intakt och blodet stänker längs med väggarna, men skillnaden är att det finns en tanke och ett diskussionsunderlag mellan skräckattributen som gör att den höjer sig till helt andra nivåer än så mycket annat under skräckfanan. Vad jag däremot fruktar är hur detta suveräna album ska kunna bli en tv-serie med alla frågor som den ställer? Hur ska de hantera en serie där hjälten moraliskt går under och där det egentligen inte finns något hopp alls? Accepterar en miljonpublik det… och vågar investerarna satsa? Hmmm. .. jag är skeptisk, men vem är jag att skjuta saker i sank innan motsatsen är bevisad?

Däremot har jag börjat sakna Tony Moore som ritade det första albumet. Hans illustrationer var lite vassare, lite bättre och höll en riktigt hög klass.  Charlie Adlart är inte på något sätt dålig utan gör ett bra jobb men han är inte Tony Moore.

Jag trånar nu efter fyran!  Särskilt då trean avslutas med en cliffhanger framför en gevärspipa.

Och jag längtar efter att Orvar Säfström ska göra comeback med Emma Gray Munthe och få filmkrönikan att återuppstå. De levererade nämligen den absolut bästa versionen av denna svenska filminstitution någonsin. Kom tillbaka Orvar och Emma! Filmnördarna behöver er.

Tidigare recensioner:

Del 1, Tills döden skiljer oss åt

Del två, På drift

Fakta

Språk: Svenska
 144 sidor, mjukband
Pris: 119 SEK Adlibris och Bokus
Förlag: Apart förlag AB

Beskrivning/synopsis: En epedemi av apokalyptiska proportioner har svept över världen, och har fått de döda att resa sig och livnära sig på de levande. Inom några månader raserar civilisationen; det finns inga myndigheter, inga livsmedelsaffärer, ingen utdelning av post, ingen kabel-tv. I en värld styrd av de döda, är vi tvingade att börja leva.

Volym 3 följer vårt gäng med överlevande när de hittar ett permanent läger inuti ett fängelse. Relationer ändras, personer dör, och vårt gäng med överlevare lär sig att det finns något mer dödligt än zombies där ute; varandra…!

 

 

Ohhh… jag är ute på hal is. Eller rättare sagt, jag sladdar i zombieblodet, för det är inte jag som brukar skriva om levande död-litteraturen på bokfetischisten, utan min hedervärda kollega ûberzombiefetischisten Fredrik. Mannen som sett och läst allt som innehåller nyvakna döda och givetvis samtliga album av The Walking dead. Medan jag har läst två stycken, del 1 och 2, och det på svenska. Så dags för amatörens vinkel av de vandrande döda.

Men var börjar jag…  jo, just det…

Walking Dead är den tecknade serien som slog rekord och hittade läsare utanför den normala målgruppen av comicnördar och skräckdiggare, för att sen bli TV-serien som slog rekord och bredde ut sig över världen som en explosiv farsot. Idag vet alla, till och med min mamma, vad The Walking Dead är. För finns det på TV så finns det också hos den stora massan. Serien förtjänar alltså något sorts medelsvenssonpris för sin spridning av zombieevangeliet och dess kulturella upplysning i landet lagom och världen. Men samtidigt finns det ett stort problem i uppmärksamheten då det medfört en massmedial trend där det spottas ut zombiefilmer och där till och med TV6, med ”Den sista dokusåpan”, gjort en egen zombieserie. Och ja, jag kallar detta ett problem då nästan samtliga av dessa filmer och TV-serier är skräp, nonsens och tjafs. The Walking Dead sticker därigenom ut genom att vara ett seriöst skräckalternativ där folks rädsla och utsatthet tas på allvar istället för att spexas bort bland ruttet kött, oneliners och huvudsprängningar.  För kvalitativt så slår både den tecknade originalserien som TV-alternativet det mesta inom genren.

Och album två med undertiteln ”På drift” är en riktigt bra bok. En snyggt tecknad historia om en grupp överlevande som nu bryter upp från den lägerplats de hade i ettan för att hitta någonstans där de kan vara säkra, överleva och vara mänskliga. För det är utsattheten och viljan att finna tryggheten som är det bärande fundamentet i serien. Vid ett tillfälle så har gruppen hittat några hus där de sover för natten och kanske, kanske kan detta vara stället, fristaden, de så desperat söker i en värld där allt har gått åt helvete. Huvudpersonen Rick och hans fru ligger nerbäddade med sin son mellan sig och pratar om hur skönt det är att återigen sova i en riktig säng, hur de ska göra med den kommande födseln av deras andra barn och hur underbart det är att äntligen få lite avskildhet från de andra i gruppen då samtliga i vanliga fall sover som packade sillar i en gammal husbil. Det är mänskligt och det berör mig. Allt de vill ha är ett tryggt liv och en framtid men någonstans vet de, antagligen, att det aldrig kommer bli som förut men drömmen finns och frodas och i den där dubbelsängen, den där natten, är de så nära, så nära sina drömmars mål. Och detta är styrkan med The Walking Dead. Det är inte zombierna som har huvudrollen eller driver historien framåt utan de överlevande, som i boken får vara vanliga enkla människor som ryckts upp med rötterna ur sina civiliserade liv med allt vad det innebar av tillgång till mat, vatten, trygghet och familjer. När detta sedan blandas upp med gore, skräck och spänning så uppstår en explosivt bra saga med både tyngd och action. Något som är ovanligt i en oftast förenklad, förutsägbar och schablonbaserad genre.

Och den tecknade serien slår tv-serien ordentligt på fingrarna på alla sätt. För det första är den ett betydligt mer actionstinn och ryslig anrättning än tv-serien och för det andra så kostar den också på sig att vara mer tillåtande till sex, åsikter, fördjupning och infall. För där TV-serien plattar ut och sorterar bort för att anpassa sig till miljonpublik och miljonbudget så vågar och innehåller serien så mycket mer. Till exempel så utspelar sig nästan hela säsong 2 på en farm, samma episod utgör mindre än hälften av boken. Vilket till viss del förklarar varför säsong två var en rätt seg tv-såpa, och den i rutan så beskedliga asexuelle Dale är här ihop med en betydligt yngre Andrea och hela scenen jag beskrev ovan finns inte ens med osv, osv. Jag skulle kunna rada upp fler exempel men faktum är  att den som sett allt på tv ändå bör läsa serierna då detta är en helt annorlunda upplevelse, och en betydligt bättre sådan också. Det är mer, det är bättre och den tränger betydligt djupare ner i själen hos sina karaktärer. Och det är verkligen intressant hur en snabbt berättad 144 sidig bok kan slå en säsong av rörlig media bestående av tretton timslånga avsnitt vad det gäller djup och utveckling av karaktärer och historia.

Har du däremot inte sett TV-serien eller läst böckerna är du bara att gratulera till den njutningsfulla skräcktur till läsupplevelse du har framför dig. För läsa den måste du, även om du normalt inte är skräckfanatiker eller går igång på levande döda.

Måste lägga ett plus också för Fredrik Strages förord som är insiktsfullt och roligt.

Recensionen av del ett, Tills döden skiljer oss åt

The Walking Dead book six

The Walking Dead book seven

Apart bokförlag

 

 

 

 

 

 

Fakta

Språk: Svenska
 144 sidor, mjukband
Pris: 119 SEK Adlibris och Bokus
Förlag: Apart förlag AB

Beskrivning/synopsis: Den andra samlingsvolymen på svenska med den kritikerrosade serietidningen The Walking Dead – förlagan till tv-succén med samma namn. ”I en värld befolkad av döda tvingas vi att till slut börja leva.”

”Sedan det första numret av serietidningen gavs ut 2003 har Robert Kirkmans saga vuxit till det dystraste, blodigaste och mest gastkramande som någonsin berättats i zombiegenren. Huvudpersonerna i The Walking Dead sörjer inte bara sina vänner och släktingar utan hela den förlorade civilisationen. De sörjer den hänsyn, vänlighet och ömsesidiga respekt som vittrar bort när samhället kollapsar. Samtidigt blir det allt mer osäkert om zombierna är de verkliga monstren. Kanske har människorna mest att frukta hos sig själva.”

Ur Fredrik Strages förord

 

 

 

Max Brooks kommenterar vår samtid i zombiegenrens kanske viktigaste och mest genomarbetade roman där de odöda står i centrum, inte karaktärerna.

Världskrig Z - Max Brooks

VÄRLDSKRIG Z utspelar sig i framtiden och är skriven som en muntlig återgivning av kampen mot de odöda, flera år efter det att mänskligheten gick segrande ur kriget. Perspektivet är strikt postapokalyptiskt, vilket ger fördelen att alla är införstådda med att det finns zombier, därav det sköna direkta tilltalet och man slipper den ofta illa övertygande insäljningsfasen.

Max Brooks använder zombiegenren på bästa tänkbara sätt nämligen att beskriva och kommentera den tid vi lever i. Han hinner beröra mycket, väldigt mycket. Han tar upp allt från Area 51 och Tibet till organhandel och kåkstäder i Afrika. Han kommenterar den obegripliga världsekonomin med postapokalyptisk distans, han kommenterar slentrianmässig medicinering av barn. Han kommenterar Japans skolsystem, hunduppfödning för estetiska ändamål, han beskriver med hjälp av zombier vår livsstil och hur den får oss på fall.

VÄRLDSKRIG Z känns genuin, Brooks har tänkt hela vägen: Hur ser man på zombier efter några år? Hur beter vi oss efter normaliseringen, efter vardagens återintåg? Det känns som om de händelser som skildras verkligen ägt rum. Det beror dels på att Brooks gjort sin research och dels på detaljrikedomen i allt från att en rapport kallas Warmbrunn-Knight-rapporten till öknamnen man ger de odöda, soldaterna kallar dem Zack eller Zätaskallar. Ur smittan kommer även ekoterrorism och Quislingar (folk som härmar zombier).

Max Brooks

Max Brooks

Men redan nu ser världen lite annorlunda ut mot vad den gjorde för fem år sedan när VÄRLDSKRIG Z skrevs, det märks på en del detaljer, till exempel säger man inte e-biljett idag. Man påminns här och var att den är skriven innan USA fick en färgad president, innan arabiska våren, innan sociala mediers stora genomslag och innan finanskrisen. Små saker, men det märks hur mycket världen faktiskt har förändrats.

Inspelningen av filmen VÄRLDSKRIG Z är i full gång och kommer att ha svensk premiär någon gång i början av 2013. Det finns mycket att se fram emot, som slaget vid Yonkers som kommer att bli en sällan skådad syn med miljoner sönderbombade zombier som inte låter sig nedslås av modern stridsteknik som klusterbomber, webbkameror på handeldvapnen eller brandbomber, men även raptorpiloten Christina Eliopolis vedermödor ska bli intressanta att se.

Bild från inspelningen av Världskrig Z

Bild från inspelningen av Världskrig Z

Att ta ett globalt perspektiv på en zombieapokalyps är häftigt. Det vanliga perspektivet är introvert eller åtminstonne ultralokalt. En by är drabbad och om någon vet vad som är i görningen så tror ingen denne. Att ingen tittar globalt mer än som i glimtar som flimrar förbi på en TV beror förmodligen på bekvämlighet. Här har Brooks kavlat upp ärmarna och satt sig in, verkligen satt sig in, i hur smittan breder ut sig och skulle bekämpas, hur människor reagerar i olika världsändar och hur klimat och geografi påverkar i kampen för överlevnad och mot zombierna.

Det finns så mycket intressanta och roliga detaljer som jag skulle vilja nämna, men det finns inte plats för alla. Men för att nämna några så avfärdas George Romeros (den moderna zombiens fader) teori om att zombierna har rester av mänsklighet i sig. Men Brooks kompenserar detta genom att geniförklara Romero i Författarens tack. Vidare så tar han upp vad som händer när allt ställs på ända, när hantverkarna är de som är värdefulla för samhället, inte konsulter, jurister eller strateger. Brooks kommenterar även hur Nordkorea styrs och hur dess folk lider. Jag gillar sådant, när man passar på att säga något viktigt, utan att skriva på näsan, medan man underhåller.

Nu när jag läser den på svenska förstår varför jag tyckte den var krävande på engelska, det är mycket militärt fikonspråk, mycket nya ord som lobbare (vapen för att lobotomera zombier) och splitterjyckar (minerade hundar som kan fjärrutlösas). Det här är ett viktigt verk i zombiegenren. Lika viktigt som THE WALKING DEAD och I AM LEGEND (boken inte den fasansfullt dåliga filmen med samma namn) av Richard Matheson. VÄRLDSKRIG Z kan vara det bästa som skrivits i zombiegenren, kanske för att den inte är genretypisk men mest på grund av att de odöda står i centrum. Ska du bara läsa en zombieroman i ditt liv ska du läsa VÄRLDSKRIG Z.

Läs recensionen på Sweden Zombie (Där självaste översättaren Niklas Drake dyker upp i kommentarströmmen)

Max Brooks om Världskrig Z:

Fakta
Språk: Svenska
416 sidor, inbunden
Pris: 159 SEK (Bokus), 174 SEK (Adlibris)
Beskrivning/synopsis: Max Brooks, son till filmlegenden Mel Brooks, har med World War Z skrivit vad många anser vara den bästa zombieromanen någonsin. Boken blev snabbt en försäljningssuccé och klättrade till niondeplatsen på New York Times Bestseller-lista. Efter hård konkurrens köpte Paramount filmrättigheterna för ett sexsiffrigt belopp och i den kommande storfilmen ser vi Brad Pitt och Mireille Enos (från HBO-serien Big Love) i två av huvudrollerna. 

Brooks historia är förlagd till tio år efter tredje världskriget som kallas Världskrig Z eftersom det har varit ett krig, inte mellan människor utan mot ja, just det och har formen av en rad intervjuer med en skiftande skara överlevande utspridda över världen. Det är Max Brooks själv som i fiktiv gestalt reser runt och söker upp män, kvinnor och barn, i allt från före detta miljonstäder till några av de mest avlägsna och ogästvänliga platserna på jorden, driven av behovet att bevara mänsklig vittnesbörd från dessa apokalyptiska år.

Max Brooks, född i New York 1972, är författare och skådespelare. 2001-2003 ingick han i författarteamet på Saturday Night Live. 2003 kom hans första bok, The Zombie Survival Guide, som låg på New York Times Bestseller-lista i tolv veckor. World War Z kom ut 2006 och har hittills sålt i nästan 200.000 exemplar i USA. I den kommande filmatiseringen av boken, som är planerad till 2014, kommer Max Brooks att spela sig själv. 

 

 

Saker börjar hända i Rick Grimes nya fristad nära den amerikanska huvudstaden. Man har under seriens gång lärt sig att inte ta någonting för givet och det blir än mer tydligt i sjunde hårdpärmen. Rick och hans gäng har vandrat genom ett zombieinfekterat postapokalyptiskt helvete i snart ett år och det har satt sina spår.

The Walking Dead Book Seven

Vad man saknar mest i THE WALKING DEAD-serien just nu är en superskurk i paritet med ärkekräket Guvenören. Sedan han lämnade serien känns allt som en blaskig transportsträcka, man väntar på att bli slagen med släggan igen. Men istället för att vrida upp intensiteten saktar historien ned i THE WALKING DEAD BOOK SEVEN och man slår sig ned och försöker hitta trygghet, rutiner och en vardag. Det händer saker, tro mig, men det känns så… blekt.

Robert Kirkman är bra på att skapa gränsfall, situationer där det inte är solklart vad som är rätt eller fel. Bra som i bra, inte som Ruben Östlund som är fantastisk på området, jag tänker närmast på DE OFRIVILLIGA (2008). En tydlig trend de senaste kapitlen är hur svårt det är att fortsätta vara mänsklig när trygghet minskar och påfrestningar ökar. Jag har bitvis svårt att avgöra om gränsfallen är globala eller mer amerikanska, personligen tycker jag inte att en sjuåring kan bära vapen eller att man kan skjuta en människa bara för att den är farlig. Påverkar detta läsupplevelsen? Ja, en smula, vissa av karaktärernas reaktioner och åsikter känns over the top och det som är tänkt som ett gränsfall blir något annat.

Robert Kirkman

Robert Kirkman

Det har sagts att Kirkman isolerar sig, avhåller sig från att läsa eller se någonting som har med zombier att göra för att hans story ska bli så genuin som möjligt. Hur häftigt det än låter med flödet från ”den rena källan” så tror jag att THE WALKING DEAD hade vunnit på influenser från böcker som VÄRLDSKRIG Z och ZOMBIE SURVIVAL GUIDE av Max Brooks och BLINDHETEN av José Saramago eller varför inte filmen DELLAMORTE DELLAMORE (1994). Då hade kanske de vandöda frusit när snö och vinter kommer, för en död har väl ingen kroppstemperatur och borde därmed rimligen frysa till is.

Ibland framstår karaktärerna, och därmed även Kirkman, som naiva. Som när en kvinna frågar Rick varför han hjälper andra fast han inte behöver. Det känns lika sliskigt som ett sincere moment a la DAWSONS CREEK alternativt en kvinnosyn a la 1750-tal. Den store, starke, stoiske krigaren och den lilla rädda, okunniga hemmafrun. Det tråkiga är att det inte mynnar ut i några viktiga eller insiktsfulla svar, han svarar något i stil med ”Jag gjorde bara vad jag tyckte var rätt”. Det må vara underhållning men varför kan inte underhållningen lyfta blicken från de lägsta av värderingar, outtalade eller ej.

THE WALKING DEAD TV-serien

THE WALKING DEAD TV-serien (Bild: AMC)

Tre platser på bestsellerlistan för NY Times topp-tio-böcker tillhörde THE WALKING DEAD-serien enligt The Hollywood reporter, mycket tack vare TV-seriens framgångar, där det just nu är paus i säsong två (startar 12:e Februari igen i USA). I väntan på det kan man titta på några webisodes (länk nedan), fristående avsnitt på webben av THE WALKING DEAD som berättar historien bakom seriens mest kända zombie.

Folk i serien beter sig fortfarande ganska dumt med tanke på att man levt i över ett år med zombier. Det känns som om Kirkman gör det lite lätt för sig ibland. Denna recension kan upplevas en aning gnällig och med rätta så. Att parallelläsa THE WALKING DEAD BOOK SEVEN med VÄRLDSKRIG Z, var inte till BOOK SEVENs fördel, dess brister kommer i tydlig dager och Kirkman behöver se om sin story och sina karaktärer om det inte ska plana ut. Faktum är att jag är bekymrad för Kirkmans uthållighet och förmåga. Men det tar sig i slutet och detta är faktisk den bästa hårdpärmen på ett tag.

Intervju med Kirkman och Brooks

Recension av The Walking Dead – Volym ett – Tills döden skiljer oss åt

Recension av The Walking Dead Book Six

Se alla webisodes av The Walking Dead

The Hollywood reporter om försäljningssuccén

Intervju med tecknaren Charlie Adlard

Fakta
Språk: Engelska
304 sidor, inbunden
Pris: 187 SEK (play.com)
Beskrivning/synopsis: Rick and his group learn the dangers of living behind the safety of the Community walls, and much worse: what happens when those walls give way to those outside. This title collects ”The Walking Dead” numbered 73-84. 

 

The Walking Dead Book 6

Den sjätte samlingsvolymen i den hyllade serien THE WALKING DEAD är precis som sina fem föregångare bra och realistisk (om du för ett ögonblick kan köpa att det finns zombier). Robert Kirkman är en skicklig berättare och lyckas hålla spänningen på topp hela tiden och samtidigt utveckla karaktärer och föra handlingen framåt, på ett sätt jag inte upplevt annat än i hans tidigare THE WALKING DEAD-utgåvor. Samtliga karaktärer förändras och utvecklas eller dör, på ett sätt som känns både naturligt och nödvändigt. Man kan inte vara samma människa efter att ha upplevt att ens nära och kära blir attackerade och uppätna av odöda.

För dig som följt serien kan jag avslöja att det börjar hända saker, Rick Grimes (seriens huvudkaraktär) verkar utvecklas åt ett nytt håll och zombierna får förmodas stå inför någon form av förändring, men det är än så länge bara en antydan. En intressant aspekt av att leva och överleva i zombieapokalypsen lyfts oxå fram; hur påverkas barnen av att vuxna springer runt och skjuter ”folk” i huvudet? Vi får oxå möta kannibaler, men Kirkman går inte så långt som att låta människoätarna få långsiktiga men t ex i form av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (jämför med filmen BOOK OF ELI med Denzel Washington).

Utan att avslöja för mycket kan jag säga att tidigare utgåvor innehåller personliga favoriter som The Governor och Michonne. Här finns i o f s nya karaktärer men ingen med samma tyngd som dessa. Å andra sidan utvecklas nya sidor hos befintliga, på ett underhållande sätt. Sträckläste den precis som jag gjort med de andra. Den sjätte samlingsvolymen börjar direkt där femman slutar, inga sammanfattningar eller mjukstarter; pang på. Den slutar även som en cliffhanger, så om du är sugen på att läsa, börja från början av serien. Har du läst de övriga fem blir du inte besviken på denna. Det är fortfarande riktigt bra.

Fakta
Språk: Engelska
304 sidor, inbunden
Pris: ~210 SEK på play.com, 249 SEK på Adlibris

The Walking Dead blir TV-serie

Läs första episoden gratis på ImageComics

© 2011 Bokfetischist Suffusion theme by Sayontan Sinha