När man kommer in i min lokala boklåda (Ronneby Bokhandel) möts man idag av den här hyllan:

Fronthyllan - Ronneby Bokhandel

Jag har tidigare skrivit lite elakt om det alltmer likriktade utbudet i boklådorna i min landsända (Blekinge) och när jag nu ställs inför det faktum att man frontar med BaudelaireBolaño och Murakamis 1Q84, får jag krypa till korset och nyansera mig en smula. Det är bara att erkänna att här finns ett bättre, bredare och framför allt djupare utbud än exempelvis Maxi. Jag vidhåller dock att man måste profilera sig även på en liten ort som Ronneby. Men att det är svårt, för att inte säga vanskligt, är inget jag sticker under stol med. Men alternativet är värre.

I fronthyllan (heter det så?) hittar man även Karl Ove Knausgård, Torgny Lindgren och Nicole Krauss. En massa trevliga böcker och författare med andra ord. Vad kan man mer begära? Får jag tala i egen sak, skulle jag gärna sett några klassiker, mindre aktuella nobelpristagare (läs: Thomas Mann), kanske några Cormac McCarthy på engelska, varför inte OUTER DARK. Kanske även en liten liten sektion med svensk skräck som Anders Fagers SAMLADE SVENSKA KULTER och för all del några av John Ajvide Lindqist och för att balansera det lite: en halv meter chick-litt!

Man kunde, som bokhandlare, göra en omrösting på Facebook, där man låter kunderna rösta fram en titel man ska ta hem av tio udda/obskyra/smala förslag. Något liknade har man gjort på förlaget Oddbooks där läsarna får rösta vad nästa bok i serien Ond bråd död ska innehålla (just nu leder fiskmänniskor). Ond bråd död borde för övrigt finnas i alla boklådors fronthyllor. Så enkelt skulle det vara att fånga mitt intresse, om det sedan är lönsamt vet jag inte.

Det var mitt bidrag till en bättre bokvärld. Vad skulle du vilja ändra eller förbättra hos boklådorna?

Tidigare inlägg om bokhandelns överlevnad

Ronneby Bokhandel på Facebook

Ronneby Bokhandel blogg

Oddbooks

 

Som en gräddbakelse, underbar och slukad i ett nafs av en gottegris som jag.

Råttattack! - Christoffer Kohlberg

Jag blir glad. Glad åt det fina klassiska omslaget, glad åt serietiteln: OND BRÅD DÖD, åt det faktum att det är en serie och åt att någon har tagit tag i den här delen av den svenska, underutvecklade skräckgenren. Men framför allt blir jag glad av att läsa RÅTTATTACK!. Det är bekant, jag känner igen stilen. Handlingen drar åt samma håll som de gamla rysarna jag läste på mormors vind på somrarna. Men även om mina tankar går till gamla rysarklassiker så är storyn i RÅTTATTACK! uppdaterad och aktuell.

Visst det är lite småfel här och var men inget som stör eller drar ned läsupplevelsen. Efter att ha läst HOW FICTION WORKS tänker jag inte falla i fällan att urskiljningslöst dissa RÅTTATTACK! för ytliga karaktärer, alla böcker är inte karaktärsdrivna och RÅTTATTACK! försöker inte vara det heller och ska inte vara det, om du frågar mig. Man vill väl inte sitta och vänta på en slafsig scen medan en karaktär som strax ska dö omsorgsfullt byggs upp? Nu låter det nästan som om jag är emot karaktärsdrivna romaner, inte alls. Jag vill bara nyansera lite.

Jag har haft en riktigt trevlig stund med denna boken och jag vill tacka Oddbooks för att de finns och vågar satsa på något så smalt som nostalgiskräck. Underbart! Spontant känner jag att här finns ett hål att fylla. Jag vet inte precis när det blev fult för en bredare allmänhet att läsa kiosklitteratur, men nuförtiden ser man inte mycket av den varan ens på loppisar. Det borde finnas ett stort sug efter lättläst, blodig litteratur som denna. Alla ni speciallärare, bibliotekarier och svensklärare där ute som har en gothare ni inte kan locka till att läsa HUCKLEBERRY FINN, här är svaret. Men nu kanske vän av ordning höjer ett varningens finger åt att låta eleverna läsa om gore, blod och tarmar. Vilket är dumt för den debatten dog ut med moralpaniken i samband med videovåldet på 80-talet. Dessutom är det ingen som höjer ett varningens finger åt att läsa BROTT OCH STRAFF där man yxar ned en liten gumma och piskar hästar i ögonen.

Det finns några goa (läs: häftiga) scener som jag kommer att ta med mig, men de kommer jag inte att återge här. Dels för att inte gå händelserna i förväg och dels för att de nog skulle te sig en smula over the top, tagna ur sin kontext.

Sen är jag som gammal gorehound kanske luttrad, men läskigt/blodigt/slabbigt är det inte. Då har jag svårare för Alice Munro‘s lågmälda, nästan försynta, fruktansvärda skildringar. RÅTTATTACK! är mer åt gladvåld-hållet. Det är ren och rak underhållning och jag blir snarare underhållen än skräckslagen. Du vet vad du får och det är som det ska vara, lite som en gräddbakelse, eller en Judas Priest-konsert för den delen.

Fakta
Språk: Svenska
Pris: 91 SEK på Bokia
Serie: Ond Bråd Död
144 sidor, häftad
Beskrivning/synopsis: Han tittade upp och ögonen var tomma, nästan döda. Samtidigt började huden på hans bröstkorg att röra sig. Adam backade något steg, men kunde inte släppa blicken från sin väns kropp. Det var något som rörde sig under huden, något som skrek och krafsade. Han kände igen ljudet, han hade hört det många gånger i sina farföräldraras gamla hus. Det var råttor…

Oddbooks hemsida

Further than fear recenserar

Läs mer om How fiction works

 

Nystartade förlaget Oddbooks har slängt upp detta omslaget på sin blogg och jag dräglar. Hur underbar kommer inte denna boken att bli? Det här är precis sånt jag går igång på. Härligt!

Råttattack

Fakta
http://oddbooks-forlag.blogspot.com

© 2011 Bokfetischist Suffusion theme by Sayontan Sinha