Denna makabra och sorgliga kärlekshistoria som skildras med ett utsökt elegant språk återutges snart på svenska – Håll ut!

The Necrophiliac - Gabrielle Wittkop

THE NECROPHILIAC är en gotisk romantisk kortroman, eller möjligtvis novell, som är elegant kylig i tonen. Det blir aldrig äckligt effektsökeri, utan skildringen blir om en förfinad mans vidriga böjelser. Det är trots allt det makabra som skildras Gabrielle Wittkops språk som byter igenom. Hon har en unik röst, en ton som är så vacker och behaglig att det överskuggar till och med detaljerade återgivningar av nekrofili, fast de blir detaljerade först i mitt huvud. Lite som i filmen THE SHINING där man tror sig ha sett alla morden även om det bara är ett mord som sker framför kameran.

Wittkop är skicklig och tar snyggt och enkelt bort möjligheten att skuldbelägga nekrofilen då det inte är något han aktivt väljer att vara. Detta gör att man kan lyfta diskussionen till vad som är perverst eller inte och vem bestämmer vad som är normalt eller onormalt. THE NECROPHILIAC skulle vara perfekt till bokcirkeln, här finns hur mycket som helst att vända och vrida på, inte minst i ens eget huvud.

THE NECROPHILIAC är skriven i dagboksform. Den är inte skriven för att läsas av någon annan än huvudpersonen Lucien. Han förställer sig inte, han gör sig inga ursäkter, han sparar sina njutningar i dagboken vackert tecknade med ett utsökt språk. Wittkops förbild var Markis de Sade, vilket märks här. Lucien är fri till och med från egna förebråelser. Samtidigt tvingas man se de döda med huvudpersonens ögon, inför döden och Lucien är vi alla lika.

Gabrielle Wittkop - Bild från Vertigo förlag

Gabrielle Wittkop - Bild från Vertigo förlag

Det är lite tokigt att läsa THE NECROPHILIAC på engelska översatt från franska men den finns i dagsläget inte att uppbringa i svensk översättning.THE NECROPHILIAC har tidigare givits ut på svenska (NEKROFILEN) av Vertigo förlag. En illustread nyutgåva är nära förestående med ett nytt efterord, så om du är sugen på att läsa NEKROFILEN kan det vara en god idé att vänta lite med ett inköp.

 

Fakta
Språk: Engelska (översatt från franska)
92 sidor, paperback
Pris: 99 SEK (Adlibris), 119 SEK (Bokus)
Svensk titel: Nekrofilen (slutsåld hos Vertigo)
Beskrivning/synopsis: När Gabrielle Wittkop ombads att beskriva sin skandalomsusade succéroman Nekrofilen beskrev hon den som en melankolisk kärleksroman, eftersom bokens protagonist ständigt måste skiljas från dem han älskar. Lucien är en parisisk antikvarie och passionerad samlare av japanska netsuke, små morbida statyetter som illustrerar intensiva kärleksakter med de döda. Lucien älskar också att äga de döda, döda som blivit uppryckta ur sina nygrävda viloplatser. I sin dagbok berättar denne makabre samlare den hemliga historien om sin nekrofila kärlek. Gamla eller unga, män eller kvinnor, varje förbipasserande blir föremål för samma intensiva erotiska uppvaktning. Allteftersom sidorna skrider fram återvänder denne oroande estet till ursprunget för sin besatthet av kalla kön, av blåblekt kött med doft av mal, där hans bottenlösa ensamhet utspelar sig. Gabrielle Wittkops kyligt sensuella språk, utan varje antydan till moraliserande, porträtterar en älskande utan motstycke. Hon berättar i Nekrofilen historien om den ensammaste av alla kärlekar och berör i sin bok det mest onämnbara. Och Wittkop gör det på ett språk vars lyskraft inte avtagit sedan boken publicerades för första gången 1972. Nekrofilen är den första av Gabrielle Wittkops böcker som ges ut i Sverige (Saxat från förlaget Vertigos hemsida).

 

ÖVERVAKNINGEN är en fröjd att läsa med underbart vackra uttryck och fraser som överraskar i sina formuleringar eller i sin betydelse. Pseudonymen Gunnar Blå blandar erotik, komik och filosofisk melankoli enligt baksidan på boken, där den filosofiska melakolin står i främsta rummet.

Gunnar Blå - Övervakningen

Det här är sista delen i DEN TREDJE SYSTERNtrilogin och det funkar att hoppa in i den utan att ha läst de första två delarna, som jag gjorde. Dels får man en resumé  i början och dels ger boken självständigt en minnesvärd läsupplevelse. Men jag har blivit kittlad och kommer att läsa de två första delarna.

Det är lättläst, man flyger fram över sidorna, slukar den. Blå får en att se vardagliga saker med andra ögon och det är bitterljuvt och ovanligt. Jag vill gärna likna stilen vid något jag tidigare läst men det är svårt, närmast liknar Blå Sture Dahlström men där Dahlström är frisk och livsnjutande är Blå frenetisk och sorgsen. Jag känner likheter med Knut Hamsuns SVÄLT, med samma febriga, drömlika felval och kanske en doft av Fjodor Dostojevskij, men framför allt är Blå sin egen. Erotik-/porrdelen som man gärna trycker på känns något överdriven, alternativt har jag en hög smärttröskel, det är inte en större del av berättelsen än hos något Salman Rushdie skrivit, skillnaden är kanske att det inte står på baksidan av hans böcker.

Oblygt men passande namndroppar man andra titlar från förlaget Vertigo. Det funkar och till min förvåning finner jag mig riktigt sugen på att läsa Markis de Sades JULIETTE. Om det är det som verkligen är avsikten vet jag inte, men jag kan inte komma på ett bättre sätt att uppmärksamma en bok.

Själva boken är ett välgjort vackert hårdband, med tukos pärm, relieftryck i guld, lägg till en riktigt skön handling och ett underbart språk och du finner dig vara just en, Bokfetischist.

Fakta
Språk: Svenska
Pris: 140 SEK
176 sidor, Inbunden
Beskrivning/synopsis: ”Carl” jagar information. Han reser från Paris, över Prag, Venedig, Neapel, Palermo och vidare till Tanger. Han blir stundvis psykotisk, han står under ständig övervakning, han möter informanter som visar ett osunt intresse för hans armstump.

Han beter sig som en agent: alltså uppfattas han så. Men det finns inget uppdrag, ingen uppdragsgivare. Varken han eller eller hans övervakare vet vem han är eller vad han söker. Ty det som ser ut som en jakt är tvärtom en flykt, bort från allt för smärtsamma minnen.

Men ingen kan fly för alltid.

gunnarbla.com
vertigo.se
vertigomannen.blogspot.com

 

Denna månadens inköp drar åt det krävande hållet. Dessa lär hålla mig sysselsatt ett bra tag.

Inköp 2010-09

KAFKA PÅ STRANDEN – Haruki Murakami Läste VAD JAG PRATAR OM NÄR JAG PRATAR OM LÖPNING eftersom jag är intresserad av löpning i allmänhet och maraton i synnerhet och blev intresserad av Murakami. Har faktiskt ingen aning om vad som väntar i o m denna. Spännande.

DE 120 DAGARNA I SODOM – Markis de Sade Hade jag varit litteraturvetare eller svensklärare hade jag nog haft en uppfattning eller åtminstonne en aning om vad som väntade mellan dessa pärmar. Men nu är jag lyckligt ovetande och det ska bli rikigt kul att läsa ett så ökänt verk förutsättninslöst.

MALDOROR SAMLADE VERK – Lautréamont (Isidore Ducasse) Ojojoj, så mycket ilska mot mänskligheten. Jag är svag för misantroper och läser med stor behållning Knut Hamsun, John Fante och Charles Bukowski. Gissar att jag kommer att få mitt lystmäte här.

© 2011 Bokfetischist Suffusion theme by Sayontan Sinha