Äntligen har någon gett sig på att objektivt förklara vad det är som lockar med skräckfilm. Jonas Danielssons doktorsavhandling om kärleken till den groteska filmen är lättläst och mycket bra. Det här är skräckfilmsfantastens bibel.

Skräckskönt - Jonas Danielsson

Jonas Danielssons doktorsavhandling SKRÄCKSKÖNT – OM KÄRLEKEN TILL GROTESKA FILMER – EN ETNOLOGISK STUDIE är intressant läsning för en inbiten skräckfilmsälskare som jag. Vad är det som fascinerar och lockar så med just skräckfilm? Jag har länge funderat på vad det är för ”fel” på mig, jag har inte hittat någon logisk förklaring, utom möjligheten att jag kittlas av adrenalinet när jag blir rädd. En annan förklaring (som SKRÄCKSKÖNT avtäckt för mig) är att det kan handla om delar av barndomen man vill återuppleva. Det skulle även fungera som förklaring till varför jag blivit obegripligt fascinerad av tractorpulling och monstertrucks på gamla dar.

Du tycker kanske att skräckfilmsfantaster är lite dumma, fråga dig då vilka som tittar på bilkrascher och vurpor på YouTube, JACKASS, spelar våldsamma dataspel eller ser filmer som är nog så hemska även om de inte naturligt faller under skräckfilmsgenren, som SE7EN eller GLADIATOR. Du kan oxå fråga dig varför du skrattade åt att den svarte riddaren i MONTY PYTHON fick armar och ben avhuggna så att blodet sprutade. För inte alltför länge sedan var det dessutom ett folknöje att titta på offentliga avrättningar här i Sverige. SKRÄCKSKÖNT är boken du ska läsa om du är nyfiken på vad som lockar fram den lille blodälskaren som bor i oss alla. Jodå, i dig oxå.

För att vara en doktorsavhandling är det förvånansvärt tillgängligt och inte, som man kan tro, fullt med fikonspråk eller tillkrånglade ord. Jag som lekman på området har inga problem att hänga med. Dock kan det vara en fördel, men inget måste, att ha sett några av de filmer som det refereras till av författare och intervjupersoner.

Danielssons skräckfilmshistoriska genomgång i akt 1 är trevlig läsning. Det ger mig ett bra perspektiv på skräckfilmer som jag haft dålig koll på. Jag har under min läsning haft en riktig nytändning och sett och återsett gamla klassiker som THE LIVING DEAD GIRL och I WALKED WITH A ZOMBIE. Man tror att man är lite insatt om man sett Jason och Freddy, vilket naturligtvis inte är fallet. Danielsson är ytterst insatt i ämnet och diskuterar ledigt de mest skiftande filmer från en rad olika subgenrer.

Att vara en skräckfilmsbrukare kan ses lite som att tänka utanför boxen. Skräckfilmen utmanar samhällets normer och erbjuder alternativa synsätt. Det är samtidigt lite roligt att man kan titta på de grövsta våldsfilmerna utan att röra en min, men börja lipa om man skulle köra på en katt. En skräckfilmsbrukare kan alltså skilja på fiktion och verklighet enligt Danielsson och jag är av samma uppfattning.

SKRÄCKSKÖNT är riktigt bra och hur skönt är det inte att någon ger en objektiv bild av det man inte riktigt kan prata med ”vanliga” människor om. Efter att ha läst SKRÄCKSKÖNT har du i alla fall lite ammunition att ta till när någon ställer dig mot väggen och begär att få veta vad det är som är så läskigt med folk som går sakta med lera i ansiktet. Det här är skräckfilmsfantastens bibel.

Fakta
Språk: Svenska
201 sidor, häftad
Pris: 140 SEK (Bokförlaget H:ström)
Beskrivning/synopsis: Få filmer ses med en så skeptisk blick som just skräckfilmer, och de tycks provocera människor både visuellt och moraliskt. Men Jonas Danielsson ger i denna bok en bild av skräckfilmsfantasterna, som omhuldar denna genre. Författaren vill ge en djupare förståelse av en skräckfilmsfantasts känslomässiga reaktioner inför en skräckfilm. Hur förhåller sig egentligen tittarna till filmerna? De erfar inte bara en rad känslomässiga stämningar då de ser en skräckfilm, de reflekterar också över dessa känslor och ifrågasätter sina olika upplevelser. I denna bok diskuteras därför både de emotionella upplevelserna och den intellektuella diskussion som skräckfilmstittandet medför. Jonas Danielsson är själv skräckfilmsbrukare och etnolog vid Institutionen för kultur och medier, Umeå universitet. Skräckskönt är hans doktorsavhandling och ingår i Bokförlaget H:ströms SERIE AKADEMI och i Umeå universitets serie ETNOLOGISKA SKRIFTER.

Besök Jonas Danielssons zombieblogg

 

Som en gräddbakelse, underbar och slukad i ett nafs av en gottegris som jag.

Råttattack! - Christoffer Kohlberg

Jag blir glad. Glad åt det fina klassiska omslaget, glad åt serietiteln: OND BRÅD DÖD, åt det faktum att det är en serie och åt att någon har tagit tag i den här delen av den svenska, underutvecklade skräckgenren. Men framför allt blir jag glad av att läsa RÅTTATTACK!. Det är bekant, jag känner igen stilen. Handlingen drar åt samma håll som de gamla rysarna jag läste på mormors vind på somrarna. Men även om mina tankar går till gamla rysarklassiker så är storyn i RÅTTATTACK! uppdaterad och aktuell.

Visst det är lite småfel här och var men inget som stör eller drar ned läsupplevelsen. Efter att ha läst HOW FICTION WORKS tänker jag inte falla i fällan att urskiljningslöst dissa RÅTTATTACK! för ytliga karaktärer, alla böcker är inte karaktärsdrivna och RÅTTATTACK! försöker inte vara det heller och ska inte vara det, om du frågar mig. Man vill väl inte sitta och vänta på en slafsig scen medan en karaktär som strax ska dö omsorgsfullt byggs upp? Nu låter det nästan som om jag är emot karaktärsdrivna romaner, inte alls. Jag vill bara nyansera lite.

Jag har haft en riktigt trevlig stund med denna boken och jag vill tacka Oddbooks för att de finns och vågar satsa på något så smalt som nostalgiskräck. Underbart! Spontant känner jag att här finns ett hål att fylla. Jag vet inte precis när det blev fult för en bredare allmänhet att läsa kiosklitteratur, men nuförtiden ser man inte mycket av den varan ens på loppisar. Det borde finnas ett stort sug efter lättläst, blodig litteratur som denna. Alla ni speciallärare, bibliotekarier och svensklärare där ute som har en gothare ni inte kan locka till att läsa HUCKLEBERRY FINN, här är svaret. Men nu kanske vän av ordning höjer ett varningens finger åt att låta eleverna läsa om gore, blod och tarmar. Vilket är dumt för den debatten dog ut med moralpaniken i samband med videovåldet på 80-talet. Dessutom är det ingen som höjer ett varningens finger åt att läsa BROTT OCH STRAFF där man yxar ned en liten gumma och piskar hästar i ögonen.

Det finns några goa (läs: häftiga) scener som jag kommer att ta med mig, men de kommer jag inte att återge här. Dels för att inte gå händelserna i förväg och dels för att de nog skulle te sig en smula over the top, tagna ur sin kontext.

Sen är jag som gammal gorehound kanske luttrad, men läskigt/blodigt/slabbigt är det inte. Då har jag svårare för Alice Munro‘s lågmälda, nästan försynta, fruktansvärda skildringar. RÅTTATTACK! är mer åt gladvåld-hållet. Det är ren och rak underhållning och jag blir snarare underhållen än skräckslagen. Du vet vad du får och det är som det ska vara, lite som en gräddbakelse, eller en Judas Priest-konsert för den delen.

Fakta
Språk: Svenska
Pris: 91 SEK på Bokia
Serie: Ond Bråd Död
144 sidor, häftad
Beskrivning/synopsis: Han tittade upp och ögonen var tomma, nästan döda. Samtidigt började huden på hans bröstkorg att röra sig. Adam backade något steg, men kunde inte släppa blicken från sin väns kropp. Det var något som rörde sig under huden, något som skrek och krafsade. Han kände igen ljudet, han hade hört det många gånger i sina farföräldraras gamla hus. Det var råttor…

Oddbooks hemsida

Further than fear recenserar

Läs mer om How fiction works

© 2011 Bokfetischist Suffusion theme by Sayontan Sinha