Den före detta radikala islamisten Mohamed Omar har kommit ut med en riktigt bra diktsamling om Uppsala.

Skymning öfver Upsala - Mohamed OmarJag kan inte riktigt avgöra om Mohamed Omars diktsamling SKYMNING ÖFVER UPSALA är självbiografisk eller autofiktiv. Det spelar strängt taget inte så stor roll för känslan av autenticitet är där. Den är berättad med en behaglig självdistans, utan att han krälar i smutsen framför läsaren. Trots att det är en diktsamling drar SKYMNING ÖFVER UPSALA mer åt novellhållet, men behåller diktens lekfullhet och spelutrymme.

En googling av Mohamed Omar ger en obehaglig läsning. Mellan 2009 och 2012 var Omar radikal islamist, antisemit och emot homosexuella. När han senare gjorde avbön i häftet EN OPIEÄTARES BEKÄNNELSER ska något som närmast kan liknas vid stress ha varit orsaken till hans irrationella uttalanden. Jag vet inte, så stressad har jag aldrig varit att jag blivit en rasistisk bögmotståndare. Någon som drar samma slutsats som jag är Kristian Lundberg på HD som smällde dörren i ansiktet på Omar, när denne ville tillbaka in i kulturetablissemanget efter sina ”irrfärder”, i sin artikel om EN OPIEÄTARES BEKÄNNELSER. Ett år senare är det faktiskt Lundberg som gläntar på dörren och skriver en uppskattande recension av just SKYMNING ÖFVER UPSALA.

Mohamed Omar (Bild: Knut Lindelöf)

Mohamed Omar (Bild: Knut Lindelöf)

Diktsamlingen är alltså Omars andra chans, ett steg på vägen tillbaka till kulturvärlden. Sigge Andersson på Tidningen Kulturen är orolig för vad vi kan gå miste om rent litterärt om vi inte släpper in Omar igen. Han pekar på stora författare som haft otäcka åsikter och nämner Hamsun, Strindberg och Céline. Även om jag inte vill skriva in Omar i den skaran finns det en poäng och SKYMNING ÖFVER UPSALA är riktigt bra läsning och inget av allt ståhej i medierna hade jag kunnat ana mig till enbart genom att läsa den.

Det är mycket referenser i SKYMNING ÖFVER UPSALA, allt från de stora författarna, till smalare poeter, till KUNG LEAR, till skulpturer och kulturhistoriska byggnader i Uppsala. Men även filmer som WAR GAMES, 2001-ETT RYMDÄVENTYR och INVASION OF THE BODY SNATCHERS och programmering i Basic. Det blir intressant när Omar väver ihop dessa referenser med självupplevda händelser och de blir med ens personliga och deltagande. Något som ytterligare höjer nivån är att det finns länkar mellan dikterna, som om man följde en tankekedja eller en händelsekedja. Allt hänger ihop hur splittrat det än kan verka till en början. Mohamed Omars berättelse, uppdelad i olika dikter, rör sig helt fritt över tiden. Än är det nutid, än 1950-tal och det flyter sömlöst in i vartannat. Till slut börjar Omar själv att vandra in och ut i tiden.

 

Läs Mohamed Omars blogg

Läs Kristian Lundbergs artikel om En opieätares bekännelser av Mohamed Omar (HD)

Läs Kristian Lundbergs recension av Skymning övfer Upsala (HD)

Läs Sigge Anderssons recension av En opieätares bekännelser (Tidningen Kulturen)

 

Fakta
Språk: svenska
79 sidor, danskt band
Pris: 145 SEK (Adlibris), 148 SEK (Bokus)
Beskrivning/synopsis:  Mohamed Omar (f. 1976) är uppvuxen och bosatt i Uppsala. Han har med diktsamlingar som Tregångare (2005) och Faraos förbannelse (2007) blivit en av Sveriges mest lästa och uppskattade poeter. Om Tregångare skrev Bo Gustavsson i Upsala Nya Tidning: ”Mohamed Omar är det bästa som hänt svensk poesi på länge”. 

Omars poesi kännetecknas av ett skarpt underifrånperspektiv och en förmåga att återupprätta individer i marginalen. Skymning öfver Upsala är en personlig samling dikter där den linjära tiden är upphävd och historia och nutid blir delar av ett och samma skeende.

 

En kultklassiker som är lika delar dråpligt komisk och lika delar rörande tragisk. I dagarna ges pocketen ut på nytt.

Slakthus 5 - Kurt VonnegutKurt Vonnegut har länge cirkulerat i utkanten av mitt medvetande. Jag har alltid förställt mig att hans prosa är lite tokrolig, putslustig om du så vill och baksidetexten (se nedan under beskrivning) på SLAKTHUS 5 gör inte mycket för att förändra den föreställningen. Det är faktiskt så att på pappret är detta en tokig historia som jag normalt inte är speciellt intresserad av, men den har inte nått kultstatus utan egna meriter. Det är härlig berättelse med driv, skriven av någon som verkligen vet hur man berättar. Det är inget annat än mästerligt på det sätt som Vonnegut hoppar längs tidslinjen utan att man som läsare för ett ögonblick tappar bort sig i handlingen. Vonnegut käkar Tarantino till frukost.

SLAKTHUS 5 är en lysande antikrigsskildring där Kurt Vonnegut oftare än inte står med ett ben i det tragiska i skildringen och det andra i det komiska på ett oefterhärmligt sätt. Jag kastas hela tiden mellan känslorna, även när han på nästan tvångsmässigt sätt säger ”så kan det gå” efter varje död och hemskhet som skildras. Det ruskar om mig och på sitt eget udda sätt lyfter han fram varje tragisk händelse i ljuset.

Slakthus 5 - Kurt Vonnegut

Slakthus 5 - Kurt Vonnegut - Nya omslaget

SLAKTHUS 5 skulle må bra av en nyöversättning, här finns gamla ord som ”spolad” som inte klarat tidens tand så bra. Låt oss hoppas att när den slutsålda pocketen ges ut på nytt i dagarna har man passat på att fräscha upp översättningen precis som man gjort med omslaget.

Kurt Vonnegut har haft godheten att lusa ned SLAKTHUS 5 med litterära referenser, här och var skymtar gamla bekanta fram såsom Celinè, Goethe, Blake och Dostojevskij tillsammans med mindre kända och några som Vonnegut helt sonika hittat på.

Men det är lika många som inspirerats av SLAKTHUS 5. Jag kan hitta stora likheter mellan Paul Lazzaro och Francis Psycho Soyer i filmen LUMPARKOMPISAR (1981) med Bill Murray och jag ser hur tecknaren Gary Larsson lånat utseendet till sina utomjordingar från Vonnegut. Filmen SLAKTHUS 5 som hade premiär 1972 gör inte boken rättvisa, även om man blandar komik och allvar så känns den glättigt flamsig mot bokens mer mogna ton.

The Far Side av Gary Larsson

The Far Side av Gary Larsson

Att läsa SLAKTHUS 5 är ren läsglädje, den är så rackans bra att jag bär den med mig hela tiden. Den är med vid frukostbordet, jag har den i benfickan på shortsen under dagen och får tvinga mig att inte hala fram den när jag väntar vid ett rödljus och den är det sista jag läser innan jag somnar på kvällen. Baksidan och mina förutfattade meningar till trots är detta en riktigt bra bok som alla borde ha läst, även du.

Fakta
Språk: Svenska
260 sidor, pocket
Pris: 45 SEK (Adlibris), 51 SEK (Bokus), 54 SEK (Bokia)
Beskrivning/synopsis: Slakthus 5 är en av våra största anti-krigsböcker som utspelar sig under de allierades bombningar av Dresden i slutet av andra världskriget. Billy Pilgrim som var amerikansk krigsfånge i staden återvänder hem men blir kidnappad av utomjordingar. De för honom till planeten Tralfamadore där han lär sig dödens och tidens hemligheter.

Kurt Vonnegut var själv krigsfånge i Dresden då staden bombades. Räknat i antalet döda var bombningen minst lika förödande som Hiroshimabomben, bombningen av Dresden hade heller ingen som helst militär betydelse.

 

E Jean Carrolls biografi över den ökände Hunter S Thompson är en hisnande upplevelse från det perfekta omslaget till sista sidan. Här varvas vittnesmål med en fiktiv berättelse i gonzostil i den bästa biografin jag läst.

Hunter - E Jean Carroll

Omslaget, bara titta på det, banne mig perfekt. Titeln, HUNTER – HUNTER S THOMPSONS VILDA OCH SÄLLSAMMA LEVERNE, typsnittet, silverbongarna, silverrevolvrarna, Hunter S Thompson själv, det är en fröjd för ögat. Inbunden, älskar att hålla i inbundna böcker. Öppnar pärmen och ser omslagsfliken: En vanlig dag i Hunters liv, punkt för punkt, nio av punkterna innehåller kokain. Någon sida längre fram ett inledande citat av Celinè, mitt i prick. Första sidan, en rubrik i versaler: KVINNA FUNNEN I HUNTER THOMPSONS AVLOPPSBRUNN. Så börjar den bästa biografi jag har läst.

Du kanske tror att HUNTER bara är något för de riktigt trogna fansen. Tvärtom skulle jag säga, det här är helt rätt sätt att upptäcka honom. Lyssnar man på NYA VÅGEN i P1 menar Claes Britton, inbiten hunterläsare, att det var inte mycket som tillförde honom något i HUNTER. Isabelle Ståhl i samma program verkar ha haft större behållning och förde dessutom in ett friskt perspektiv när hon tyckte att fler kvinnor borde läsa Thompson.

Det fina är att biografin är dubbel, det är varannat kapitel med vittnesmål från intervjuer, artiklar och liknande där vänner och ovänner kommer till tals, elegant ihopsatt. Varannat kapitel är fiktivt där E Jean Carroll ikläder sig rollen som fågelvetaren fröken Snap som tvingas skriva Hunter S Thompsons biografi under ofrivilligt drogintag, sexuella närmanden och hot. Greppet må vara ovanligt men här är det mycket effektivt och där man i många biografier vill antingen krossa eller bekräfta myten kring en person/grupp gör Carroll här både och. Riktigt snyggt till och med. Det här tvådelade berättandet är enkelt att följa och passar bra. Sen är det passande att Thompsons biografi är skriven med hans eget språk, allt annat hade ju blivit så… svenskt.

Hunter S Thompson

Hade det varit lite stake i mig hade jag skrivit denna recensionen i gonzostil, alltså att under drogpåverkan subjektivt skildra den i en slags medvetandeström. Men det närmaste kokain och lsd jag kommer är en kopp ganska starkt kaffe. Det närmaste beväpning jag kommer är att flygvapnet finns i min kommun, jag har whisky hemma men den ska fjollsippas med spretande lillfinger och kostar mer än vad jag köpt kläder för det senaste året. Jag får nöja mig med att vara subjektiv.

Är din erfarenhet av Hunter S Thompson begränsad till filmen FEAR AND LOATHING IN LAS VEGAS har du förmodligen en annan bild av Thompson, här är han coolare, farligare, inte som Johnny Depps lite löjliga tolkning. Jag vet inte vilken bild som är mest korrekt men HUNTER nyanserar i alla fall bilden. Min bild av Thompson har som bäst varit vag, gillade verkligen filmen FEAR AND LOATHING IN LAS VEGAS men har aldrig blivit färdig att läsa något med honom. Hans självmord har känts som ett antiklimax. HUNTER är skriven 1993, alltså innan Thompsons självmord och berör det därför inte heller, men så här i retrospektiv blir flera kommentarer ganska laddade. Jag önskar att jag kunde jämföra HUNTER med hans självbiografi KINGDOM OF FEAR (2003), men det spar jag till framtiden.


Intervju med Hunter S Thompson där han resonerar kring myten och döden

Det är en härlig inbunden utgåva med två bildsektioner, precis som på den gamla goda tiden, med bilder från Thompsons uppväxt och över hans vänner och karriär. Här finns även bilder som Carroll refererar till i den fiktiva delen av texten vilket får en att vackla lite i vad som är hittepå och inte. Men om hon är gonzon trogen så är det både och. Innan jag börjar läsa gottar jag mig åt att bläddra, titta på bilderna och läsa småstycken på måfå; förspel.

Första kvällen sträckläser jag 100 sidor, andlöst uppslukad, varenda kroppsdel bortdomnad. Dagen därpå släpar jag min unga vackra kropp runt på jobbet och längtar hem till HUNTER. På kvällen slukar jag 140 sidor till. Jag minns inte sist, om någonsin, jag dammade igenom en så tjock bok på så kort tid.

Författaren E Jean Carroll driver i vanliga fall en omtyckt frågespalt i tidningen ELLE: Ask E Jean. Där hon pratar frigjort och kallar de som skriver in för sugerplum och doll. Hon har även varit med och skapa siten greatboyfriends.com.

Något jag uppskattar är namedropping av författare jag respekterar, Charles Bukowski har lett mig till både John Fante och Knut Hamsun. I boken säger sig Hunter S Thompson ha inspirerats av följande: Conrad, Hemingway, Twain, Faulkner, FitzgeraldMailer, Kerouac i politisk mening – de var allierade. Dos Passos, Henry Miller, Isak Dinesen, Edmund Wilson, Thomas Jefferson.

Carrolls HUNTER är bra på så många olika sätt och plan. Ska jag nödvändigtvis nyansera mig och nämna något negativt så är det att man uppehåller sig länge vid Thompsons person och inte så mycket kring hans journalistik, texter eller författarskap, även om man kommer in på hans tillkortakommanden på det området i slutet av hans karriär. Han må ha varit ett själviskt bortskämt svin men samtidigt skapade han något fantastiskt, att visa på den totala friheten, kosta vad det kosta vill. Det här är fenomenalt roligt, intressant, gripande och framför allt hisnande bra.

Nya Vågen i P1 diskuterar Hunter (2011-01-18)

Isabelle Ståhls blogg

Ask E Jean

Vertigo mot oligopolet (Uppdaterat 2011-01-21)

Fakta
Språk: Svenska
Släpps i slutet av januari 2011
Pris: 170 SEK (vertigo.se)
451 sidor, inbunden
Beskrivning/synopsis: Behöver Hunter S. Thompson en presentation? Den amerikanske journalisten som uppfann ”gonzo-reportaget” var en legend långt innan han dog för egen hand 2007. Hans besatthet av knark, utsvävningar, skarpskytte och allmänt lagtrots gjorde honom till en symbol för gränslös individualism. Mest känd är han för reportage-romanen Fear and Loathing in Las Vegas, som också blev en blockbuster-film 1998 med Johnny Depp i huvudrollen som den gränslöse Hunter. I Rolling Stones-journalisten E. Jean Carrolls gonzo-biografi över den (ö)kände vildpannan kommer vi nära en man som bara kände att han levde när han stod på randen till avgrun- den. I vartannat kapitel skildrar Carroll hur hon tillbringade några kaotiska månader med Thompson på hans gård, i vartannat berättar släktingar, vänner och ovänner om Hunters märkliga liv.

”E. Jean Carroll är det kvinnliga svaret på Hunter S. Thompson.” (NY Times)

E. Jean Carroll var den första kvinna som arbetade som skrivande redaktör på Playboy, hon har regelbundet medverkat i Esquire, Rolling Stone, GQ och Outside, hon har skrivit för teveshowen Saturday Night Live och står numera för en berömd frågespalt i internationella Elle.

© 2011 Bokfetischist Suffusion theme by Sayontan Sinha