Blod, död och inget är vad det verkar. Sveriges rysarscen slafsar vidare och Anders Fager gör det bra, väldigt bra till och med, nästan hela vägen.

Svenska kulter är en historia utan början, och utan slut… Som ett stor tvärsnitt i en händelsekedja berättar Anders Fager om blodskulter i Borås, någon sorts fiskmänniska i en djurbutik, en blodig resa som startar i Rosengård och en sexdriven galleriägare bara för att nämna några.

Han plockar avsnitt ur olika samhällsklasser, blandar nutid med dåtid , kryddar med sex, dränker det i blod och låter medvetet den röda tråden bara anas, diffus och ogripbar. De individuella scenerna spelas upp klart, direkt och okonstlat men sammanhangen, de stora frågorna om varför och därför förblir grumliga och i stort sett obesvarade.

Vilket till en början stör mig. Men det som inledningsvis verkar vara en samling korta osammanhängande noveller vecklar ut sig och blir till slut någon sorts helhet. Figurer återkommer, händelser hakar i varandra och  jag kan inte annat än fascineras av den värld som målas upp, hur vidrig och vulgär den än må vara. Det rycker och drar, eggas, äcklas och fascineras.

Kanske för att Anders Fager placerar sina märkliga historier i ett nästan socialrealistisk Sverige. Han går från förorterna i Malmö till de nyrikas lägenheter i Stockholm. Från ett fjortisgäng som dansar i Borås till mediadrev och vår tids fixering vid information och sociala medier. Som en god skräckberättare placerar han sin historia i vår nutid och säger något om den genom att placera det otänkbara mitt ibland oss. Likt Stephen King eller varför inte John Ajvide Lindqvist gör han skräck av vår vardag. Vaggar in oss i säkerhet, ritar upp ramarna för berättelsen och får mig till slut att acceptera det otänkbara. Oavsett om det är skvallerpress, invandrarkillar eller ett fjortisgäng som porträtteras så känns det äkta. Så äkta att när mystiken och det onaturliga smyger sig på så köper jag det, oftast, som en helt normal fortsättning av den svenska diskbänksrealismen.

Några historier här är helt fantastiska men tyvärr finns det undantag där trovärdigheten och den stora lögnen krackelerar. Till exempel så tror jag inte att en sexåring skulle resonera om att använda en spisplatta till att stoppa blödningar, eller att en röd bläckpenna går att använda som ett vapen om den slås in i ett öra. Och ett par historier blir förutsägbara och rena transportsträckor mellan de riktigt intressanta. Men det värsta misstaget är Anders Fagers idé om att mellan de korta historierna skriva ut vart och när de skrevs och om andra var till hjälp. Ett snedsteg som om och om igen bryter den förtrollning han så väl bygger upp med sina texter. Tänk att se en rysare på bio där det mitt i filmen står vem som klippt föregående scen. Ett absurt tilltag där författaren undervärderar sin egen berättarkraft och historia.

Men i stort så är detta en bok som trollbinder och utmanar hela vägen. Som bjuder in till dans utan att riktigt avslöja vilken musik man skall dansa till. Och att detta är Anders Fagers debut lovar gott inför framtiden och hans senaste ”Jag såg henne i receptionen” måste jag läsa. Ett bit skräck uppblandad med uppfuckad svensk realism har inte varit så bra sen “Låt den rätte komma in”.

 

Fakta
Språk: svenska
549 sidor, pocket
Pris: 48 SEK (Bokus), 44 SEK (Adlibris)
Beskrivning/synopsis: Samlade svenska kulter är ett antal berättelser som alla är pusselbitar i en stor helhet. De väver en berättelse från en värld som är både skrämmande, bisarr och obehagligt lik den verklighet vi känner som vår egen. Det handlar om sådant som döljer sig strax under vardagens grå och trygga yta: uråldriga varelser som alltid har levat mitt ibland oss – och samtidigt i det fördolda; mäktiga förhistoriska sällskap och som kanske har mer makt än vad som egentligen är riktigt hälsosamt. Samlade svenska kulter är en komplex och komplett väv som berättar en historia om det övernaturliga mitt ibland oss samtidigt som man möter ett antal nära skildrade livsöden.

 

En mörk och spännande apokalyptisk thriller som skriver om den traditionella vampyren och skapar en ny mytologi. Både karaktärer och handling saknar verkligt djup, men det är heller inte avsikten. Med det sagt är det likväl ett gediget hantverk som man inte kan lägga ifrån sig.

The Passage - Justin Cronin

The Passage - Justin Cronin

Egentligen har jag tröttnat på thrillers då behållningen av boken oftast är tillfällig. Jag vill inte bli underhållen när jag läser, jag vill bli utmanad. Men THE PASSAGE är underhållande, en s k bladvändare/cliffhanger och jag blir förförd av Justin Cronins scenarier och hans omskrivning av vampyrgenren. Cronins omskrivning är faktiskt så omfattande att det är bara det faktum att han själv benämner dem som vampyrer här och var som gör att man kan kalla dem just vampyrer. Men i boken kallas de helst virals eller smokes. Det påminner on regissören Danny Boyles envishet att inte kalla 28 DAGAR SENARE en zombierulle.

THE PASSAGE är första delen av en trilogi där del två beräknas komma 2012 och del tre 2014, detta bör man ha i åtanke när man läser då det känns som om Cronin sparar lite på krutet i vissa delar. Som t ex att en del händelser blir hängande i luften utan förklaring eller uppföljning. Boken slutar oxå mitt i ett spännande avsnitt, men inte på ett irriterande sätt då den ger många avslut.

Persongalleriet är omfattande om än en aning stereotypt. Med det menar jag att personerna oftast bara har en egenskap; den starka kvinnan, den sorgsne mannen, o s v. Men med tanke på hur många personer som är med i boken hade det nog blivit för rörigt att ge alla en något mer komplex personlighet. Att ha många karaktärer är en nödvändighet om man ska ta livet av några.

Känner du att skräckgenren inte är något för dig behöver du inte nödvändigtvis skippa denna boken då jag i första hand skulle beskriva den som en apokalyptisk thriller än som en renodlad vampyrroman (vad det nu är). Å andra sidan om du är en skräckfantast och tycker om berättelser som vältrar sig i blod och gore så är detta kanske inte den perfekta boken, även om det finns gott om gore så är det inte huvudsyftet med boken.

På bokens hemsida har man länkat till fansidor som redan har börjat spela in fejkade möten med vampyrer, steget till film känns inte heller långt och enligt obekräftade uppgifter är filmrättigheterna sålda till Fox och Ridley Scott är intresserad, men sånt där hinner ändras tusen gånger, om det ens blir av. Hursomhelst är jag såld och jag kommer nog inte att kunna låta bli att läsa de kommande delarna.

Fakta
Språk: Engelska
Pris: ~140 SEK
766 sidor, inbunden
Finns på play
Bokens hemsida enterthepassage
Författaren på twitter jccronin

Beskrivning/synopsis (saxad från play): FBI agent Brad Wolgast thinks something beyond imagination is coming. It is. When Colonel Sykes first laid it all out, Wolgast didn’t have a problem with what they wanted him to do. He wouldn’t exactly be working for the FBI anymore; in fact, it was hard to tell exactly who was really running the project. But although the job had to be done in the utmost secrecy for reasons of national security, Sykes assured him it was all perfectly legal. So when Wolgast – the kind of man that people tended to trust – sat in a cell, looked each Death Row prisoner in the eye and told them he could save their lives, they believed him. All they had to do was sign the form, agree to be a test subject for the government and their death sentence would be commuted to life without parole. Officially they’d no longer exist, of course, but that was just a technicality. [...]

Tog bort det sista av beskrivningen då den kändes både missvisande och avslöjande. Ibland, eller påfallande ofta faktiskt, känns det som om de som skriver baksidan på böckerna inte har läst boken eller så har de det och avslöjar allt utom de sista sidorna. Som om det enda målet är att sälja och att man sedan blir besviken när större delen av boken är förstörd är underordnat. Hursomhelst stör det mig.

© 2011 Bokfetischist Suffusion theme by Sayontan Sinha