En mycket intressant essä som ger nycklar till Fjodor Dostojevskijs stora verk liksom till vår syn på världen.

Dostojevskij läser Hegel i Sibirien och brister i gråtVilken fantastisk titel på en essä – DOSTOJEVSKIJ LÄSER HEGEL I SIBIRIEN OCH BRISTER I GRÅT, jag föll för den direkt och till min stora glädje upptäcker jag att innehållet skäms inte för sig heller, det håller absolut världsklass. Men det är först när jag läst några sidor som jag inser att detta är en essä där litteraturvetenskap och filosofi möts och avhandlas. Titeln kan tolkas som att filosofen Hegel knäcker Dostojevskij, men det är precis tvärtom. Lászlo F Földényi låter Dostojevskij örfila upp Hegel i brygga. När Hegel anklagar afrikanerna för brist på civilisation, så vänder Dostojevskij sin uppmärksamhet mot civilisationens förfining och hur ”de mest raffinerade blodutgjutarna så gott som genomgående varit högst civiliserade herrar.” när dessa ord tillämpas på 1900-talet får de en apokalyptisk dimension.

Jag märker hur Dostojevskijs senare verk BROTT OCH STRAFF är ett svar, en antites på Hegels ståndpunkt om det rationella i världen. DOSTOJEVSKIJ LÄSER HEGEL I SIBIRIEN OCH BRISTER I GRÅT ger faktiskt en viktig nyckel till flera av Dostojevskijs stora verk, inte minst DÖDA ANDAR som han jobbade med i Sibirien. Han knyter även an till Hegel i EN UNDERJORDISK DAGBOK där han låter huvudpersonen motsäga Hegels rationella världssyn:

Om världshistorien kan man med andra ord säga precis allt och vad som helst, allt som flyger genom huvudet på en. Allt kan man säga utom en sak: att den präglas av förnuft och omdöme.

Földényi menar vidare att Dostojevskijs grå helvete blir synligt i Kafkas och Becketts verk och i Tarkovskijs film STALKER. Det är så utomordentligt välformulerat och genomtänkt att jag inte kan annat än kapitulera inför Földényis resonemang. Essän är så vital och tillskriver Dostojevskij så mycket klarsyn och intelligens att jag genast vill köpa på mig allt av Dostojevskij och sluka det, äta det, assimilera det med min organism, jag vill bli ett med Fjodor.

Är du det minsta intresserad av Dostojevskij är DOSTOJEVSKIJ LÄSER HEGEL I SIBIRIEN OCH BRISTER I GRÅT mycket bra läsning. Lászlo F Földényi har på 42 korta sidor gjort min litterära värld lite större.

Läs recensionen av En underjordisk dagbok

Fakta
Språk: svenska
42 sidor, häftad
Pris: 79 SEK (Bokus), 83 SEK (Bokia), 90 SEK (Adlibris)
Beskrivning/synopsis: »Vår tids civilisation sätter all sin tillit till praktiska lösningar – allt det som skulle kunna hota dess optimism sätts inom parentes. Ändå är de många fasor som hemsöker världen inte rätt och slätt funktionsstörningar; de är avigsidorna av det som den moderna civilisationen demonstrativt beundrar.«

László F. Földényi

Lászlo F. Földényi, född 1952, undervisar på universitetet i Budapest och räknas till Ungerns främsta intellektuella. Han har fått ett flertal priser för sina konstfilosofiska, litteratur- och kulturhistoriska verk.

 

2033 har världen gått under i det stora kriget. Nere i Moskvas tunnelbanesystem, byggt för att klara av kärnvapenattacker, lever resterna av mänskligheten. Där, i de svarta tunnlarna, har olika grupperingar byggt upp sina liv. Det är skitigt, klaustrofobiskt och underbart postapokalyptiskt. Men det hade varit kul om det funnits en historia också.

Metro 2033

Det är en fantastisk, fantasieggande och mörk värld den ryske författaren Dmitrij Gluchovskij byggt upp. Moskvas tunnelbana är den sista utposten för mänskligheten. En värld där varje dag är en kamp för vatten, mat, mot mutanter och allsköns djävulsvarelser och inte minst mot andra människor och deras olika ideal.  För människan har tagit med sig sina gamla idéer och åsikter till underjorden. Vissa stationer är kommunistiska, andra fascistiska, några bebodda av banditer och den stora ringbanan är ockuperad av Hansan, en kapitalistisk organisation som enbart bryr sig om handel. Ljuset i tunneln, HAHAHA förlåt men jag kunde inte låta bli, är några centralt belägna stationer där en gruppering kallad POLIS härskar. De är de enda som fortfarande bryr sig om kunskap, som fortfarande samlar på sig böcker och som har någon sorts humanism kvar. De skickar dagligen ut expeditioner, till helvetet ovan jord, på jakt efter böcker och information om den värld som en gång var. Det är hit till POLIS som bokens karaktär Artiom är på väg. Uppväxt på en liten station i utkanten av metron vet han ingenting om den värld och de mörka tunnlar han måste passera för att nå sitt mål.

Om man som jag har en fascination för postapokalyptiska miljöer, som ler fånigt av ödemarken i MAD MAX 2 och som hamnar i ett transliknande tillstånd över den rökigt neondränkta världen i BLADE RUNNER, då är METRO 2033 pornografi. Det är en vacker ful värld som rullas upp. En orgie i undergång, geigermätare och böjd rostig metall. En värld så väl konstruerad och trovärdig att jag till en början inte inser att författaren inte har stoppat in någon handling. Eller, jo, visst finns det en handling men den är ungefär lika tunn som i valfri Sandra Bullock-film. Jag är helt övertygad om att det här skulle kunna bli en fantastisk film, vilket är ett medium som är mer förlåtande vad det gäller tunna men snyggt inramade historier.  Men när jag läser en bok vill jag ha något att bita i. En historia som utmanar, som tar nya vändningar, som ger mig något eller som i alla fall är spännande. Men icke. Att Artiom gör en resa genom mänsklighetens olika politiska ideal under 1900-talet slarvas bort fullständigt och kvar blir schabloner av symboler, uniformer och olika –ismer. Här hade ju författaren kunnat säga något, haft en åsikt, reflekterat men det sker inte. Till och med de politiska grupperingarna blir bara en byggsten i den otroliga miljön, en kuliss i en mörk tunnel.  Till slut skiter jag fullständigt i om den stackars huvudrollsinnehavaren lever eller dör. Och det var antagligen inte meningen. Det lyfter mot slutet och det finns kapitel som är riktigt, riktigt spännande men som helhet är boken oengagerande. Men miljöerna…ohhhhhhh

Så sammanfattningsvis:
Är du ett fan av domedagspornografi och geigermätare, möjligtvis gammal synthare med ett onormalt intresse för Ruhrområdet eller kanske lajvare som gillar att klä ut dig till robot i de svenska urskogarna, då ska du läsa den här boken. Om inte, stå över.  Eftersom jag är skyldig till två av tre av ovanstående målgrupper så kommer jag nog få problem med att inte lägga tassarna på uppföljaren 2034 som kommer inom kort. Hur tom på innehåll den än må vara.

METRO 2033 har gjorts som spel. Vilket jag tror är en lysande idé.  Världen i boken är som gjord för ett atmosfärsikt fps-spel, men det ska jag egentligen låta vara osagt då jag inte har provat det. Men många scener i trailern är direkt tagna ur boken så du kan se den som ett smakprov.

En artikel om författaren Dmitrij Gluchovskij på DN.se

http://www.dn.se/dnbok/dmitrij-gluchovskij-metro-2033-1.998491

Fakta
Språk: Svenska
Pris: 209 SEK på Adlibris
463 sidor, Inbunden

Beskrivning/synopsis:
MOSKVA ÅR 2033. Civilisationens nordligaste utpost, en ensam metrostation, attackeras av gåtfulla varelser som uppstått i det sista kriget. Världen ligger i ruiner, jordytan är kontaminerad och ett rov för solens dödliga strålar. En sista människospillra har sökt skydd i Moskva-metron, världens största atombombssäkra bunker, där stationerna har omvandlats till små statsstater med egna ideologier och styrelseskick. Överallt pågår en ständig kamp om livsutrymmet, vattenfiltren, elaggregaten och svampodlingarna, alltmedan mörkret och fasan härskar i tunnlarna.

En ung man tvingas ut på en farlig vandring genom den underjordiska labyrinten av tunnlar, schakt och sidospår, där ingen vet vad som väntar bakom nästa kurva.

METRO 2033 bygger på sovjetiska myter om en hemlig stad under jorden och det faktum att Moskvametron byggdes för att motstå en kärnvapenattack. Boken har gjort succé i hemlandet och är under översättning till ett stort antal språk. Våren 2010 utkommer ett datorspel som bygger på boken.

 

Bokmässan 2010

Det var jobbigt, det är bara att erkänna. Att åka minibuss i sammanlagt åtta timmar för att gå på mässan i sju var jobbigt, men definitivt värt besväret. Det var otroligt kul att få sticka näsan i alla böcker som man annars bara kan se på nätet. Men som mässrookie undrar jag varför tar man fullpris (ofta dyrare än i handeln) på böckerna? Fynda kunde man bara göra bland begagnade böcker. Kom dock hem med en rejäl trave böcker :D

Vertigos monter 2010

Mitt favoritförlag, Vertigo, var naturligtvis representerade och jag köpte första Klitty-boken som ljudbok för otroliga 30 SEK (ingen skugga ska falla på Vertigo med tanke på fullprisgnället ovan). Ska bli roligt att läsa/lyssna på den. Ett recensionsex av Gunnar Blå’s ÖVERVAKNING väntade när jag kom hem, det blir nog mycket från Vertigo här på bloggen i vinter.

Årets överraskning stod förlaget Themis för med sina härliga översättningar av Rilke och Sandemose (Jantelagens fader), kunde inte motstå ett inköp av de båda.

Ersatz monter på Bokmässan 2010

Förlaget Ersatz hade tunga ryska titlar som METRO 2033 av Dmitrij Gluchovskij och NATTPATRULLEN av Sergej Lukjanenko som kommer att recenseras här i vinter.

Vad har jag då lärt mig om afrikansk litteratur? Tja, inte mer än vad som stod på dörren på muggen:

Afrikanskt tema på Bokmässan 2010

Länkar
Ersatz
Vertigo
Themis

© 2011 Bokfetischist Suffusion theme by Sayontan Sinha