En mycket intressant essä som ger nycklar till Fjodor Dostojevskijs stora verk liksom till vår syn på världen.

Dostojevskij läser Hegel i Sibirien och brister i gråtVilken fantastisk titel på en essä – DOSTOJEVSKIJ LÄSER HEGEL I SIBIRIEN OCH BRISTER I GRÅT, jag föll för den direkt och till min stora glädje upptäcker jag att innehållet skäms inte för sig heller, det håller absolut världsklass. Men det är först när jag läst några sidor som jag inser att detta är en essä där litteraturvetenskap och filosofi möts och avhandlas. Titeln kan tolkas som att filosofen Hegel knäcker Dostojevskij, men det är precis tvärtom. Lászlo F Földényi låter Dostojevskij örfila upp Hegel i brygga. När Hegel anklagar afrikanerna för brist på civilisation, så vänder Dostojevskij sin uppmärksamhet mot civilisationens förfining och hur ”de mest raffinerade blodutgjutarna så gott som genomgående varit högst civiliserade herrar.” när dessa ord tillämpas på 1900-talet får de en apokalyptisk dimension.

Jag märker hur Dostojevskijs senare verk BROTT OCH STRAFF är ett svar, en antites på Hegels ståndpunkt om det rationella i världen. DOSTOJEVSKIJ LÄSER HEGEL I SIBIRIEN OCH BRISTER I GRÅT ger faktiskt en viktig nyckel till flera av Dostojevskijs stora verk, inte minst DÖDA ANDAR som han jobbade med i Sibirien. Han knyter även an till Hegel i EN UNDERJORDISK DAGBOK där han låter huvudpersonen motsäga Hegels rationella världssyn:

Om världshistorien kan man med andra ord säga precis allt och vad som helst, allt som flyger genom huvudet på en. Allt kan man säga utom en sak: att den präglas av förnuft och omdöme.

Földényi menar vidare att Dostojevskijs grå helvete blir synligt i Kafkas och Becketts verk och i Tarkovskijs film STALKER. Det är så utomordentligt välformulerat och genomtänkt att jag inte kan annat än kapitulera inför Földényis resonemang. Essän är så vital och tillskriver Dostojevskij så mycket klarsyn och intelligens att jag genast vill köpa på mig allt av Dostojevskij och sluka det, äta det, assimilera det med min organism, jag vill bli ett med Fjodor.

Är du det minsta intresserad av Dostojevskij är DOSTOJEVSKIJ LÄSER HEGEL I SIBIRIEN OCH BRISTER I GRÅT mycket bra läsning. Lászlo F Földényi har på 42 korta sidor gjort min litterära värld lite större.

Läs recensionen av En underjordisk dagbok

Fakta
Språk: svenska
42 sidor, häftad
Pris: 79 SEK (Bokus), 83 SEK (Bokia), 90 SEK (Adlibris)
Beskrivning/synopsis: »Vår tids civilisation sätter all sin tillit till praktiska lösningar – allt det som skulle kunna hota dess optimism sätts inom parentes. Ändå är de många fasor som hemsöker världen inte rätt och slätt funktionsstörningar; de är avigsidorna av det som den moderna civilisationen demonstrativt beundrar.«

László F. Földényi

Lászlo F. Földényi, född 1952, undervisar på universitetet i Budapest och räknas till Ungerns främsta intellektuella. Han har fått ett flertal priser för sina konstfilosofiska, litteratur- och kulturhistoriska verk.

 

Litteraturens näthatare Horace Engdahl har samlat mikrobetraktelser och fragment om allt från bloggare till kafeer, alla nära litteraturen.

Cigaretten efteråt - Horace Engdahl

Lusten att citera Horace Engdahls mikrobetraktelser eller fragment är nästan överväldigande, jag har verkligen fått bita mig i handen för att inte spamma ned Bokfetischists facebooksida och twitterström med allt tänkvärt som Engdahl träffat mitt hjärta med i denna godbit till publikation. Men ett citat vill jag i alla fall framhärda:

Litteraturens utgångspunkt måste vara som barägarens, att vi skall akta oss för att förbättra människosläktet. 

Även om Engdahl skriver om en mängd skilda områden så rör sig CIGARETTEN EFTERÅT ändå hela tiden i litteraturens utkanter eller, för all del, i dess kärna. Innehåll och form är beroendeframkallande, det är svårt att begränsa sig till en text, man frestas hela tiden att snegla på nästa och nästa och nästa.

Horace Engdahl går hårt åt bloggarna, det är som det skoningslöst detaljerade samtalet mellan tonårsflickor, säger han. Han varken bloggar eller twittrar själv, även om fragmentens format skulle fungera i det forumet. Engdahl säger sig läsa mycket lite, inte ens kollegan Peter Englunds blogg blir läst. Man vill gärna gå i svarsmål här, men faktum är att jag delar hans åsikt i stort, bloggarnas bidrag till världen är begränsade. Vi vill tillskriva dem större värde än vad de reellt har. Samtidigt kan pendeln svänga för mycket åt andra hållet och hålla snuttifiering och dokusopaförfall för skadligt och intelligensutarmande. Det är fel att bara titta på en sak, du är inte reducerad till att vara endast dokusopakonsument eller endast bloggare. Samtidigt klingar Engdahls ord lite ihåligt då han verkar vara dåligt insatt. Blogg är i realiteten ett lika vitt begrepp som bok och kan rymma allt från tonårsbabbel till lika fantastiska fragment som han själv publicerat i bokform.

Vad Engdahl missar med bloggar är att de inte alltid är att likställa med artiklar, essäer och liknande texter. Ibland är de sociala, ett sätt att diskutera eller umgås och då inte på en essäistisk nivå. Det hindrar ju inte att det finns bloggar med ambitionen att vara en kvalitativ text som misslyckas med sin föresats. Jag är övertygad om att Engdahl får stående ovationer av alla i hans intressesfär, men där jag står är han fläckvis daterad, gubbig och lite inskränkt, i denna fråga. Inte för att han har fel i sak utan för att han missar poängen, då han inte förstår det han kommenterar. Det är som att döma ut och sätta sig över Marcel Prousts samlade verk efter att endast ha läst SWANNS VÄRLD.

Horace Engdahl på Friskis & Svettis

Horace Engdahl på Friskis & Svettis (Bild: SR)

Efter mittdelen om kritiker och bloggare försämras Horace Engdahls betraktelser, tappar skärpan, känns spekulativa, gissande, förklädda med självsäkerhet. Men jag måste vara ärlig och ställa mig frågan; Är det Engdahl som förändrats eller min syn på honom? Jag är inte säker men jag tror att det är lite från kolumn a och lite från kolumn b. Jag bör även rannsaka min själ över varför jag valde en bild på Engdahl när han gympar på Friskis & Svettis. Jag vill avdramatisera honom, förminska och kanske till och med förlöjliga honom.

Jag kommer på mig själv med att tänka mycket på CIGARETTEN EFTERÅT  och Horace Engdahl och inte sällan med tilltalet din pompösa gubbjävel. Jag gillar det faktiskt, han är det grus i maskineriet jag behöver för att medvetet formulera mina åsikter och, i brist på bättre ord, ståndpunkter. På så sätt fungerar han som vissa näthatare. Något man bör fundera på är huruvida Engdahls ogina hållning är strategisk eller inte, speciellt när han skriver Det finns i grund och botten inget annat sätt att ställa sig i centrum än att vara en plåga. Vilket lyfter en ny fråga: Blir jag duperad här? Var CIGARETTEN EFTERÅT tänkt att dra igång en storm i bloggvärlden, iscensatt av marionettmästaren Horace? Troligtvis inte.

Han är lite som James Wood som håller texten högre än författaren. Tänker bland annat på Woods avrättningsliknande recension av Paul Austers SHALLOW GRAVE  i The New Yorker. Men till skillnad från Engdahl tror Wood att mycket av framtidens journalistik och avantgardetexter finns och kommer att finnas på internet och bloggar. Ska jag likna CIGARETTEN EFTERÅT vid något så är det Olof Lagercrantz OM KONSTEN ATT LÄSA OCH SKRIVA, formmässigt skiljer de sig åt men även i tilltalet, Engdahl är kall, briljant och exkluderande medan Lagercrantz är varm och tillgänglig. Båda väcker läslust och nyfikenhet hos mig. Under tiden jag läser CIGARETTEN EFTERÅT känner jag hur mitt sätt att tänka och känna kring litteratur, om inte förändras så i alla fall påverkas. Jag blir verkligen störd av att Engdahl är villig att anta en onyanserad, förutfattad åsikt. Det rimmar illa med hans intellektuella framtoning. Ändå gillar jag både CIGARETTEN EFTERÅT och faktiskt även Engdahl, Sverige vore tråkigare utan honom. Han har skapat något varaktigt, tänkvärt och klart läsvärt, den pompösa gubbjävlen.

Lyssna på Horace Engdahl i P1 om Cigaretten efteråt

Läs recensionen av Om konsten att läsa och skriva

Läs recensionen av James Woods How fiction works

Läs James Woods recension av Paul Austers Shallow grave

Bokfetischist på Facebook

Bokfetischist på Twitter

Horace Engdahl och Stig Larsson medverkar i Babel:

 

Fakta
Språk: Svenska
158 sidor, inbunden
Pris: 149 SEK (på Bokus & Adlibris)
Beskrivning/synopsis: Cigaretten efteråt. Betyder det vad du tror att det betyder? Eller tror du bara att du vet vad det betyder? I sina mikrobetraktelser ger Horace Engdahl perspektiv på tidsanda och vardagsbeteenden, på litteraturen och dess skugga kritiken, på historien och drömmen. Vi ser det bekanta från ett obekant håll. 

Horace Engdahls nya fragmentsamling innebär ett stämningsskifte jämfört med hans föregående samling, den uppmärksammade Meteorer. Men hans röst är sig lik: ”Världens undergång skulle vara en fullt uthärdlig tanke om det bara vore möjligt att ta en cigarett efteråt.”  

© 2011 Bokfetischist Suffusion theme by Sayontan Sinha