Patti Smith släpper micken och skriver om sina år med Robert Mapplethorp. En kärlekshistoria, en uppväxt, ett mästerverk.

Patti Smith ger en del människor rysningar av välbehag. Själv har jag aldrig riktigt fattat grejjen. Ja,  hon har några riktigt bra låter men det mesta har passerat mig utan att lämna några större intryck. Likaså Mapplethorps foton på erigerade penisar och blomsterstilleben lämnar mig helt kall.  Så när boken “Just Kids” kom så ryckte jag lite på axlarna och hängav mig åt andra luntor. Men recensionerna blev överväldigande och bekantskapskretsen skrek i extas. Så det blev att krypa till korset och ge sig i kast med Pattis och fotografen Robert Mapplethorps uppväxt, utanförskap och kärleksliv New Yorks kulturliv.

Men oavsett vad du tycker om Patti Smith eller Robert Mapplethorp så skall du läsa Just Kids. För historien är så mycket bredare, större och viktigare än en navelskådande rockbiografi, om någon nu trodde att det var en sån bok. Den handlar om två ungdomars vilja och mod att bryta med sin uppväxt, med det förutbestämda och inrutade, för att lägga allt åt sidan för det de vill uppnå, definierat eller inte. Att få leva genom att skapa och nå ut kulturellt oavsett om det är måleri, musik eller poesi. Att hitta det viktiga i livet, det som betyder något och suga näringen ur varenda sekund. Den handlar om att bryta egna och andras normer genom att hitta sig själv och våga stå för det. Den handlar om att vara ung och det förmedlas vackert, tänkvärt och berör hela vägen, från pärm till pärm.

Med en annan författare bakom rodret så kunde detta blivit en riktig Rocky Balboa-saga inlindad i den amerikanske drömmen. Alla klassiska ingredienser finns där med fattigdom och återkommande motgångar som sedan resulterar i framgång och lycka för att till slut avslutas med sorg och död. Men Pattis språk, infallsvinkel och anspråkslöshet ger istället nerv och känsla. Hela boken andas ödmjukhet och nästan en förundran över hennes eget och andras liv. Det är två intressanta och vackra livsöden som väcklas ut över sidorna, helt befriade från plattityder och överdrifter, med en stark känsla av trovärdighet och äkthet.

Just Kids ligger närmare böcker som Jack KerouacsOn the road” och J.D Salingerscatcher in the rye”  än , som sagt, de dagsaktuella rockmytsbiografierna. Vilket är ett gigantiskt plus men att jag skulle få läsa en helt enastående bok som fullständigt kremerar den rysligt överskattade On the Road och som med lätthet knuffar Salinger åt sidan är imponerande.

En klassiker!


Läs den!

Fakta
Språk: svenska
356 sidor, häftad
Pris: 51 SEK (Bokus), 51 SEK (Adlibris), 51 SEK (CDON)
Beskrivning/synopsis: »Det var sommaren då Coltrane dog. Sommaren då Jimi Hendrix satte eld på sin gitarr och Kina sprängde en vätebomb. Det var uppror i Newark och protestmarscher mot Vietnamkriget. Världen stod på tröskeln till en ny tid. Det var kärlekens sommar. Det var sommaren som förändrade mitt liv. Det var sommaren då jag mötte Robert.« 

Den heta sommaren 1967 lämnar Patti Smith hemstaden i New Jersey. Hon hoppar av sin lärarutbildning och tar sig till äventyret i New York. Hon är tjugo år gammal och har tröttnat på hemstadens inskränkthet. Hon vill få nya intryck och utvecklas. Och framför allt vill hon skapa. I New York träffar hon sin själsfrände Robert Mapplethorp. De två blir ett par och lever tillsammans i många år. Tillsammans med Robert kommer Patti rakt in i en miljö och atmosfär som sjuder av kreativitet och liv. Båda får de inspiration att utvecklas, och båda kommer de med tiden att nå stor berömmelse och revolutionera sina konstarter; han som fotograf och hon som musiker och poet.

Just Kids är en levande skildring av New Yorks avantgardistiska och spännande kulturliv i början av 70-talet. Här får vi möta författare, musiker och konstnärer, och många av dem har påverkat en hel generation och givit avtryck långt utanför New Yorks gränser. Här fanns Sam Shepard, Janis Joplin, Jim Morrison, Andy Warhol, Bob Dylan, William Burroughs, Tom Verlaine och många fler.

Jonas

Gillar allt som har med böcker att göra. Läser allt, nästan, som jag kommer över. Allt från historiska böcker till serier. Blandar upp detta intresse med film, musik och dataspel vilket märks i mina texter. Men gott och blandat är bäst och mindre enformigt.

  2 Responses to “Just Kids – Patti Smith”

  1. Grym bok, ffa genom anspråkslösheten som du säger. Dock: hur kom den avslutande kommentaren om Kerouacs och Salingers romaner in i det hela? Olika epoker, olika genrer, olika författare. Märklig jämförelse.

    • När jag läste boken så tänkte jag flera ggr på just on the road och catcher in the rye. Trainspotting dök också upp. Varför? Kanske för att samtliga romaner handlar om att vara ung och på något sätt leta efter en väg i livet. Så jag tycker att de ligger inom samma genre även om det finns stora skillnader mellan böckerna. Men främst var kommentaren ett sätt poängtera att den väsentligt skiljer sig från det mesta av dagens rockbiografier och, enligt mitt tycke, ligger närmare ovanstående titlar. Samt ett sätt att genom jämförelse visa hur bra den faktiskt är. Särskilt då jag gillar jd Salinger.

 Leave a Reply

(required)

(required)

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

   
© 2011 Bokfetischist Suffusion theme by Sayontan Sinha