En mycket imponerande debutroman där Sofi Oksanen hämtat mycket av stoffet ur sitt eget liv.

Stalins kossor - Sofi OksanenSofi Oksanen har skapat något unikt i STALINS KOSSOR, detta trots att hon likt många debutanter hämtar mycket stoff från sitt eget liv, sin estnisk-finska bakgrund och sina ätstörningarna. Ätstörningarna är de delar som gör mig mest illa till mods. De är så detaljerade och levandegjorda att jag inte kan värja mig från den verklighet som de skildrar. Hur den högpresterande Anna läser på om sina ätstörningar och oftast kan mer än läkarna så att hon kan avfärda vad de säger, hur hon inte finner glädje i något annat än sina ätsessioner, inte ens kärleken kan rädda henne. Delarna där vardagsrasismen i Finland skildras är inte heller någon behaglig läsning. Oksanen berättar om saker som är obetydliga för finnarna men förödande för esterna. Som när Anna som döljer sitt estniska ursprung läser frågespalten där man undrar varför alla estniskor är horor eller när hennes bästa kompis döper sin estniska plastmamma till Dum.

Sen är det fascinerande att läsa om allt smugglande och smusslande som Annas mamma tvingas till på estlandsbesöken. Hur hon får muta och vända ut och in på sig själv för att kunna skicka post säkert, hur hon måste köpa västerländska varor för att kunna idka byteshandel i Estland eller hur hon inte kan lita på någon. Det är nästan som om det är dem som sitter bakom järnridån som har det bekvämt, i jämförelse med Annas mamma. Det slår mig att Sovjetunionen fostrat generationer av entreprenörer, att min bild av stillasittande ryska alkoholister kanske mest stämmer på männen, om någon.

Sofi Oksanen

Att skriva om relationen mellan Estland och Finland är ovanligt, att lägga till en närgången och utlämnande skildring av en kvinna med ätstörningar saknar motstycke. Det märkvärdiga är att Oksanen får det att fungera, inte bara fungera hon får handlingen att sjunga, det är som om ingen del kan vara utan den andra. Kompositionen är självklar och orubblig.

STALINS KOSSOR är naken, rasande och förbannat obekväm rätt igenom. Det känns verkligt och viktigt till och med för mig som inte är nära händelserna varken i tid, geografiskt eller i genus. Mot slutet går det upp för mig hur alla män i STALINS KOSSOR är antagonister, aktivt eller passivt. Är de inte vänstrande horkarlar så hotar de med sitt oförstånd eller hotas familjen av KGB som jagar mannen i huset. STALINS KOSSOR är förvisso en roman med feministiska förtecken, men det är feminism som snarare faller under kategorin sunt förnuft än någon annan.

Det är som om handlingen vidgas likt ringar på vattnet som utgår från Helsingfors och Tallin och som till slut når ända till Sibirien och lidandet växer med radien på cirklarna. Det måste vara en sju tusan till storyboard Sofi Oksanen har skapat till STALINS KOSSOR. Hon berättar en historia som hoppar hur som helst i tid och rum, än är det femtiotal i Sovjetunionen, än är det åttiotal i Finland och hela tiden vecklar den ut sig i helt rätt ordning, så att säga. Det är kort sagt en makalös debutroman.

Läs recensionen av Sofi Oksanens Utrensning

Fakta
Språk: svenska
441 sidor, pocket
Pris: 44 SEK (Adlibris), 45 SEK (Bokus)
Beskrivning/synopsis: Stalins kossor är Sofi Oksanens debutroman. Det är en feministisk skildring vars kraft kommer ur kollisionen mellan Annas inre kvinnobild och samhällets verklighet. Romanen tar upp kroppsideal och ätstörningar samtidigt som den diskuterar hur gångna decenniers politiska förhållanden lämnar spår. Sofi Oksanen har själv lidit av ätstörningar och har estniskt påbrå men det är inte frågan om någon självbiografi.

Bokens titel syftar på esterna som under Stalins tid deporterades till Sibirien. Eftersom det inte fanns några kor i Sibirien kallade de istället getterna Stalins kor. Titeln är samtidigt en metafor för dagens anorektiska, ofruktbara kvinnoideal.

Annas liv bygger på två stora konflikter. Den ena rör hennes förhållande till sin kropp den andra hennes förhållande till sitt estniska ursprung. Hon växer upp i Finland men hennes mamma, Katariina, kommer ursprungligen från Estland. Modern lär Anna att förneka sitt påbrå. Dels för att undvika dörrknackarna, estniska KGB-angivare i Finland som rapporterar om osovjetiska tankar, dels för att lämna det gamla bakom sig.

I nuet tar Annas ätstörningar allt mer kontrollen över hennes liv skolan, kärleken och vännerna. När hon träffar Hukka, den stora kärleken, vågar hon inte blotta sina känslor för honom. Hon är besatt av sitt matschema och kämpar samtidigt med sin kluvna identitet. I tillbakablickar får vi ta del av Katariinas liv som ung i sitt hemland. Där träffar hon Annas finska pappa och flyttar med honom till Finland. Genom moderns levnadshistoria skildras livet i det kommunistiska Estland, transporterna av ester till Sibirien och ärren efter alla uppoffringar och svek.

Fredrik

En glad amatör i den litterära världen och har ingen litteraturvetenskaplig bildning bortom gymnasiet. Satt i Sveriges radios romanprisjury 2014. Har lämnat James Ellroy och Salman Rushdie bakom mig och har istället släppt in Thomas Mann, Torgny Lindgren och Cormac McCarthy närmast hjärtat.

 Leave a Reply

(required)

(required)

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

   
© 2011 Bokfetischist Suffusion theme by Sayontan Sinha