Ohhh… jag är ute på hal is. Eller rättare sagt, jag sladdar i zombieblodet, för det är inte jag som brukar skriva om levande död-litteraturen på bokfetischisten, utan min hedervärda kollega ûberzombiefetischisten Fredrik. Mannen som sett och läst allt som innehåller nyvakna döda och givetvis samtliga album av The Walking dead. Medan jag har läst två stycken, del 1 och 2, och det på svenska. Så dags för amatörens vinkel av de vandrande döda.

Men var börjar jag…  jo, just det…

Walking Dead är den tecknade serien som slog rekord och hittade läsare utanför den normala målgruppen av comicnördar och skräckdiggare, för att sen bli TV-serien som slog rekord och bredde ut sig över världen som en explosiv farsot. Idag vet alla, till och med min mamma, vad The Walking Dead är. För finns det på TV så finns det också hos den stora massan. Serien förtjänar alltså något sorts medelsvenssonpris för sin spridning av zombieevangeliet och dess kulturella upplysning i landet lagom och världen. Men samtidigt finns det ett stort problem i uppmärksamheten då det medfört en massmedial trend där det spottas ut zombiefilmer och där till och med TV6, med ”Den sista dokusåpan”, gjort en egen zombieserie. Och ja, jag kallar detta ett problem då nästan samtliga av dessa filmer och TV-serier är skräp, nonsens och tjafs. The Walking Dead sticker därigenom ut genom att vara ett seriöst skräckalternativ där folks rädsla och utsatthet tas på allvar istället för att spexas bort bland ruttet kött, oneliners och huvudsprängningar.  För kvalitativt så slår både den tecknade originalserien som TV-alternativet det mesta inom genren.

Och album två med undertiteln ”På drift” är en riktigt bra bok. En snyggt tecknad historia om en grupp överlevande som nu bryter upp från den lägerplats de hade i ettan för att hitta någonstans där de kan vara säkra, överleva och vara mänskliga. För det är utsattheten och viljan att finna tryggheten som är det bärande fundamentet i serien. Vid ett tillfälle så har gruppen hittat några hus där de sover för natten och kanske, kanske kan detta vara stället, fristaden, de så desperat söker i en värld där allt har gått åt helvete. Huvudpersonen Rick och hans fru ligger nerbäddade med sin son mellan sig och pratar om hur skönt det är att återigen sova i en riktig säng, hur de ska göra med den kommande födseln av deras andra barn och hur underbart det är att äntligen få lite avskildhet från de andra i gruppen då samtliga i vanliga fall sover som packade sillar i en gammal husbil. Det är mänskligt och det berör mig. Allt de vill ha är ett tryggt liv och en framtid men någonstans vet de, antagligen, att det aldrig kommer bli som förut men drömmen finns och frodas och i den där dubbelsängen, den där natten, är de så nära, så nära sina drömmars mål. Och detta är styrkan med The Walking Dead. Det är inte zombierna som har huvudrollen eller driver historien framåt utan de överlevande, som i boken får vara vanliga enkla människor som ryckts upp med rötterna ur sina civiliserade liv med allt vad det innebar av tillgång till mat, vatten, trygghet och familjer. När detta sedan blandas upp med gore, skräck och spänning så uppstår en explosivt bra saga med både tyngd och action. Något som är ovanligt i en oftast förenklad, förutsägbar och schablonbaserad genre.

Och den tecknade serien slår tv-serien ordentligt på fingrarna på alla sätt. För det första är den ett betydligt mer actionstinn och ryslig anrättning än tv-serien och för det andra så kostar den också på sig att vara mer tillåtande till sex, åsikter, fördjupning och infall. För där TV-serien plattar ut och sorterar bort för att anpassa sig till miljonpublik och miljonbudget så vågar och innehåller serien så mycket mer. Till exempel så utspelar sig nästan hela säsong 2 på en farm, samma episod utgör mindre än hälften av boken. Vilket till viss del förklarar varför säsong två var en rätt seg tv-såpa, och den i rutan så beskedliga asexuelle Dale är här ihop med en betydligt yngre Andrea och hela scenen jag beskrev ovan finns inte ens med osv, osv. Jag skulle kunna rada upp fler exempel men faktum är  att den som sett allt på tv ändå bör läsa serierna då detta är en helt annorlunda upplevelse, och en betydligt bättre sådan också. Det är mer, det är bättre och den tränger betydligt djupare ner i själen hos sina karaktärer. Och det är verkligen intressant hur en snabbt berättad 144 sidig bok kan slå en säsong av rörlig media bestående av tretton timslånga avsnitt vad det gäller djup och utveckling av karaktärer och historia.

Har du däremot inte sett TV-serien eller läst böckerna är du bara att gratulera till den njutningsfulla skräcktur till läsupplevelse du har framför dig. För läsa den måste du, även om du normalt inte är skräckfanatiker eller går igång på levande döda.

Måste lägga ett plus också för Fredrik Strages förord som är insiktsfullt och roligt.

Recensionen av del ett, Tills döden skiljer oss åt

The Walking Dead book six

The Walking Dead book seven

Apart bokförlag

 

 

 

 

 

 

Fakta

Språk: Svenska
 144 sidor, mjukband
Pris: 119 SEK Adlibris och Bokus
Förlag: Apart förlag AB

Beskrivning/synopsis: Den andra samlingsvolymen på svenska med den kritikerrosade serietidningen The Walking Dead – förlagan till tv-succén med samma namn. ”I en värld befolkad av döda tvingas vi att till slut börja leva.”

”Sedan det första numret av serietidningen gavs ut 2003 har Robert Kirkmans saga vuxit till det dystraste, blodigaste och mest gastkramande som någonsin berättats i zombiegenren. Huvudpersonerna i The Walking Dead sörjer inte bara sina vänner och släktingar utan hela den förlorade civilisationen. De sörjer den hänsyn, vänlighet och ömsesidiga respekt som vittrar bort när samhället kollapsar. Samtidigt blir det allt mer osäkert om zombierna är de verkliga monstren. Kanske har människorna mest att frukta hos sig själva.”

Ur Fredrik Strages förord

 

 

Jonas

Gillar allt som har med böcker att göra. Läser allt, nästan, som jag kommer över. Allt från historiska böcker till serier. Blandar upp detta intresse med film, musik och dataspel vilket märks i mina texter. Men gott och blandat är bäst och mindre enformigt.

  5 Responses to “The Walking Dead 2 – På drift – Kirkman, Adlard, Rathburn”

  1. Det här var en alldeles utmärkt debutzombierecension. Och visst är det så att åtminstone inom filmen är mycket ”skräp, nonsens och tjafs”. Vad gäller grafiska romaner har jag själv ingen riktig koll på läget. I romaner och noveller finns väldigt mycket bra nu för tiden. Sedan väljer en del att övertolka saker också, och det är inte riktigt mitt bord. Jag ser The Walking Dead som intelligent underhållning.

    • Tack så mycket. Det värmer. Ja, jag var kanske otydlig när det gäller ”skräp”-biten. Främst menar jag att det är inom film och TV skräpet existerar, där Walking Dead står för intelligent underhållning, precis som du skrev. Vad jag är rädd för är att Zombieupplägget skrämmer bort folk från både den grafiska romanen och TV-serien på grund av förutfattade meningar och trångsynthet, när egentligen alla borde ge det en chans då de kvalitetsmässigt står över så mycket annat inom all sorts underhållning. Vad det gäller romaner så tar jag tacksamt emot tips. Vad ska en novis som jag läsa?

  2. Jag undrar vad du skulle tycka om Craig DiLouises Tooth and Nail eller Bob Fingermans Pariah.

  3. [...] The Walking Dead 2 – På drift – Kirkman, Adlard, Rathburn Av Jonas för Bokfetischist, 8 april 2012. »The Walking Dead sticker ut genom att vara ett seriöst skräckalternativ där folks rädsla och utsatthet tas på allvar istället för att spexas bort bland ruttet kött, oneliners och huvudsprängningar. Och den tecknade serien slår tv-serien ordentligt på fingrarna på alla sätt. För det första är den ett betydligt mer actionstinn och ryslig anrättning än tv-serien och för det andra så kostar den också på sig att vara mer tillåtande till sex, åsikter, fördjupning och infall.« Läs hela artikeln på bokfetischist.se. [...]

 Leave a Reply

(required)

(required)

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

   
© 2011 Bokfetischist Suffusion theme by Sayontan Sinha