James Wood skriver hela tiden korrekt och är bitvis snudd på analt objektiv. En grymt bra bok, som kräver uppmärksamhet. Slöläsaren gör sig icke besvär.

How fiction works - James Wood

Först känner jag mig dum, det är inte bara alla svåra engelska ord som får mig att läsa om rad efter rad. Det känns lika komplicerat som tvillingparadoxen, men snart lossnar det och jag hänger med, utan problem faktiskt. Till en början tycker jag att han överanlyserar och tillskriver detaljer högre värde än vad de har, men Wood vinner över mig trots att jag saknar klassisk (läs litteraturvetenskaplig) skolning. Några sidor till och jag ser hur knivskarp Wood är i sina iakttagelser och snudd på analt objektiv. Han är korrekt, på gränsen till snorkig, men aldrig just snorkig utan snarare brutalt ärlig. När han t ex kallar kundrecensionerna på Amazon för dumma så är han faktiskt saklig och inte personlig. Jag känner mig oxå träffad några gånger, som när han nyanserar den vanliga slentriansågningen av litteratur där spänning får gå före ”innehåll” eller när man rutinmässigt avfärdar karaktärer som ytliga. Jag finner mig själv skyldig!

Denna bilden är bara till för att du inte ska behöva skämmas på fikarasten och säga att skådespelaren James Woods skrivit en bok.

Wood vs Woods

Wood pekar på saker jag själv aldrig skulle upptäcka, första citatet i boken läser jag igenom och gäspar nästan av leda, direkt efter skriver han vilket underbart stycke det är. Jag fattar ingenting, läser om, smått okoncentrerad då jag är på säsongens sista fotbollsmatch. Jag fattar ändå inte storheten utan läser vidare och Wood visar, steg för steg, vad det är som är så märkvärdigt med detta stycke. Jag känner mig som min son när vi plockar svamp och han står i ett hav av kantareller (hälften av vilka han ovetande trampat på) och jag pekar på svampen och säger tittar vad mycket svamp och han blir otroligt glad och plockar svamp bubblande av skratt. Oj, vilken haltande metafor, men Wood pekar alltså ut svampen åt mig.

Senast jag läste något så bra om litteratur var J.M. Coetzees FRÄMMANDE STRÄNDER som fick mig att läsa Kafkas BOET med stor behållning.  Men till skillnad från FRÄMMANDE STRÄNDER ställer och besvarar HOW FICTION WORKS mer grundläggande och enligt mig svårare frågor om litteratur.

James Wood har skrivit en grymt bra bok, som kräver uppmärksamhet, fokus och ibland ett och annat uppslaget ord (använd valfri översättningsapp i din smartphone). En ny sida av litteraturen öppnas och den är underbar, att en så torr och korrekt prosa kan bära så mycket upplevelse, ahakänslor och njutning är häftigt. När jag läst klart, vill jag genast börja om från början igen.

Läs Woods fantastiska sågning av Paul Auster

Fredrik

En glad amatör i den litterära världen och har ingen litteraturvetenskaplig bildning bortom gymnasiet. Satt i Sveriges radios romanprisjury 2014. Har lämnat James Ellroy och Salman Rushdie bakom mig och har istället släppt in Thomas Mann, Torgny Lindgren och Cormac McCarthy närmast hjärtat.

  3 Responses to “How fiction works – James Wood”

  1. Den boken sätter jag upp på listan! Merci!

    • Vassego. Den satt som en keps. Han har en otroligt snygg tolkning/utläggning om en erotisk scen i en bok (minns inte vilken) där författaren endast med nyanser i språket får en enkel kärleksscen bli en komplicerad incestuös påsättning, där gränserna mellan vem som sätter på vem suddas ut. Otroligt snyggt! Mycket nöje.

 Leave a Reply

(required)

(required)

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

   
© 2011 Bokfetischist Suffusion theme by Sayontan Sinha