Jag har aldrig mött en bok/samling så intressant och samtidigt så fruktansvärt svår att läsa. För att finnas så djupt rotad i folksjälen är det påfallande få som har läst den. Hur ska man göra för att ta sig igenom den?

Marcel Proust
- Marcel, din jävel

För mig är det litteraturens Mount Everest, en dag ska jag besegra den. Men för att nå dit måste man träna och bestiga andra, nästan lika höga, toppar. Jag gav mig på SWANNS VÄRLD (första delen i Marcel Prousts PÅ SPANING EFTER DEN TID SOM FLYTT) förra sommaren och läste ca 150 sidor innan orken/intresset tröt. Kanske var det för tidigt, jag var inte redo. Om man nu ska lägga sig i träningsläger och arbeta upp hjärnan, orken, det litterära flåset, hur ska träningen se ut? Jag har ingen aning.

Hur ökar man gradvis svårighetsgraden på böckerna så att de bjuder precis lagom motstånd? Motståndet ska vara precis så hårt att man fortfarande är intresserad men inte så mycket att det känns oövervinnerligt och går en över huvudet Ingen vill väl känna sig dum. Något för alla er svensklärare där ute att fundera på; Hur ledsagar jag eleverna från där dom står nu till (nu gäller det att väga sina ord på guldvåg) mer komplex litteratur?

Eller är det så att man måste vara in i helvete sugen på PÅ SPANING EFTER DEN TID SOM FLYTT, för att ens ha en chans att ta sig igenom den? Jag känner bara en person som faktiskt har läst hela, men de flesta säger att de är nöjda med att ha läst utdrag och att veta vad den handlar om i stora drag. Jag tror oxå att den är för komplex för att låta sig läsas i olika omgångar, då tappar man sammanhanget och rytmen. Kanske är enda lösningen att låsa in sig i ett halvår med boken och en hög konserver. Vilket underbart experiment DET hade varit.

Snälla hjälp mig, jag ska läsa den innan jag dör!

Marcelproustsällskapet

Fredrik

En glad amatör i den litterära världen och har ingen litteraturvetenskaplig bildning bortom gymnasiet. Satt i Sveriges radios romanprisjury 2014. Har lämnat James Ellroy och Salman Rushdie bakom mig och har istället släppt in Thomas Mann, Torgny Lindgren och Cormac McCarthy närmast hjärtat.

  5 Responses to “På spaning efter den tid som flytt – ett livtidsprojekt?”

  1. Nä, jag kom inte heller igenom Swanns värld, och har därmed inga som helst värdefulla råd att sprida omkring mig gällande detta… ;)

    • Bara att veta att det finns fler är värdefullt. Man kanske skulle bilda en livebokcirkel, alltså att högläsa tillsammans och diskutera. Skulle nog ta 8,7 år att genomföra iofs. När jag ger mig på den igen blir det med en bunt postitlappar och en anteckningsbok.

  2. Har precis läst klart Combray efter att vi var tvungna till att läsa den på delkursen som vi har påbörjat nu och tyckte den var bra och intressant samtidigt som det kändes lite svårt i mellan åt men den gick snabbt att läsa:) Vet dock inte om jag kommer fortsätta med de andra.

 Leave a Reply

(required)

(required)

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

   
© 2011 Bokfetischist Suffusion theme by Sayontan Sinha